Hälsonytt på hund- och mattefronten

Skroffan tuffar vidare, hon är trött hemma och ligger mest och sover – inte bara vilar utan sover verkligen, uppochner i sin korg. Annars brukar hon tassa med i lägenheten men nu däckar hon totalt.
Äter gör hon i alla fall och hon är pigg och glad ute och det är väl gott nog. Så länge man stoppar i henne massa mat och ställer klockan tidigt för frukost så kräks hon inte heller.
Får se vad Bert-Jan och provsvaren säger i februari.
Ville helst haft tid lite tidigare men först fanns det ingen schemalagd tid, sedan var alla tider slut.. Blå Stjärnan i ett nötskal.
Å andra sidan spelar väl inte ett par veckor hit eller dit så stor roll eftersom det ändå inte går att göra så mycket mer än att hålla koll.

Posh har varit på behandling igen och har tagit ett jättekliv framåt :-). Mycket bättre i sin rygg vilket även märks hemma men det är skönt att få det bekräftat. Där ser man, pyssel och pjåsk lönar sig!
Han fick ju ett täcke av mig i julklapp, Håkan har säkert täcken och annars kunde han lånat av Nikka då de har samma storlek men – Posh är ju hane och de är som bekant lite annorlunda utformade än tikar.
Jag tycker att det är asäckligt när de pissar och eventuellt snoppkleggar på täckena så han fick ett billigt skittäcke från Börjes som är utan magdel, bara en gjord. Funkar alldeles utmärkt och jag slipper äcklas.
Bara att hoppas att han fortsätter att förbättras, WT här kommer vi!! (Det viktiga är förstås inte att vi kan tävla utan att han blir bra men kan han ställa upp på WT så är han ju bra 🙂 .)

Även Nikka fick behandling, hon tyckte att det var skitläskigt och ögonen såg ut att poppa ur sina hålor.
Förutom hennes onda tår och triceps så hittade Anna en ”knöl” på bicepssenan på samma ben och att Nikka hade lite ont i ryggen.
Jag såg naturligtvis genast spondylos och dessutom Mulhistorien upprepa sig men ryggen blev direkt bättre med massage tack och lov. Senan är lite värre med, den kan ta lång tid och eventuellt behöva kortisoninjektioner av veterinär men Anna hoppades på att laserbehandlingen skulle hjälpa.
Nu gäller det att Nikka skall ta det lugnt (ha, ha) och hållas varm. Det är förstås lite svårt att hålla en hund varm i ”armhålan” och runt överdelen av frambenet men hon fick faktiskt en fleeceoverall i födelsedagspresent/julklapp så den kommer väl till pass nu. Tanken var att hon skulle ha den under vintertäcket när det är snorkallt men nu får hon ha den som sparkdräkt inne på dagarna.
Nattetid ligger hon ändå under mitt täcke och håller sig varm och god :-).
Vi diskuterade även rehabsim, jag sade till Nikka att om hon hade tur så kanske det behövdes lite plaskande i bassängen så småningom vilket Anna lät positiv till – tills hon hörde att Nikka är en Superturbonikka i vattnet som simmar i racerfart.
Att simma LUGNT går inte, snabbast vinner. Vilket faktiskt stämmer, för simmar man fort som tusan på en jakt så kan man sno änderna före Håkans hundar, i synnerhet om selektiv dövhet infinner sig…
Anna tyckte dessutom att jag skulle börja med Grönläppad mussla så att vi kunde trappa ner Rimadylen så då får vi väl göra så. Rimadyl är ju ingen hit för vare sig magen eller njurar och lever i längden så det kan väl vara bra med något snällare.
Funderar även på MSM men blir lite avskräckt av de fanatiker som huserar på facebook och tror att kollodialt silver och MSM kan bota i princip allt, från ebola till cancer och HIV.
Samma personer ser även Läkemedelsverket och, framför allt, läkemedelsbolagen som Hin Håle själv, till exempel har läkemedelsbolagen forskat fram såväl cancer som ebola bara för att kunna tjäna storkovan på mediciner mot nämnda sjukdomar. Visste ni inte det?? (Enligt samma teori så borde Anne vara nästan lika ond som står på apoteket och kränger dessa preparat som dessutom är livsfarliga och inte gör någon nytta alls utom att förgifta kroppen.)
Men även vettiga människor verkar ju rekommendera MSM så det kanske är värt ett försök.
Jag är absolut inte emot naturpreparat men det får ju vara måtta på fanatismen.

Och så matte, då.
Inte bra alls. Efter migränanfallet – och innan också, faktiskt – så har jag haft mer eller mindre konstant huvudvärk. Den går helt klart att leva med men det är jobbigt att ha skallebank hela tiden. Misstänker att det är stress, eventuellt kombinerat med högt blodtryck och så triggar de varandra.
Och ja, den bästa behandlingen mot stress och högt blodtryck är som bekant att ändra sin livsföring och gå ner i vikt. Ha, ha.
Stressen just nu beror mest på flytten och den är förstås inte så mycket att göra åt. Jag VILL VERKLIGEN flytta och tror att det kan bli jättebra men det känns som ett mastodontprojekt och dessutom är jag som bekant specialist på att oroa mig. Tänk om… Ja, det finns massor att bekymra sig över, från färgen på köksluckorna till att Anne och Håkan skall få spader på mig och säga upp mig som hyresgäst. Risken är förstås mer eller mindre obefintlig men det gnager i alla fall.
Så skall det packas, rensas, packas och rensas. Mina kära böcker är genomgångna ett antal gånger men behöver gås igenom igen. Dessutom insåg jag idag att jag har fortfarande några flyttlådor med böcker som jag inte kollat igenom, M-L (boendestödet) och jag packade ju ner en hel del böcker för att kunna städa och göra i ordning i bokhyllan.
Skulle nog behöva ett helt hus till bara för att härbärgera böckerna…
Hur i hela fridens namn har jag kunnat samla på mig så många?!
Förutom huvudvärken så är det inte bra alls. Ångesten gnager och river nästan hela tiden, jag kan inte sova på nätterna och om jag sover på dagen så är det inte bra då heller utan jag får någon slags ångest då med och vaknar helt förstörd.
Måtte läkaren kunna fixa till det här, har mått extra dåligt ett år snart och man orkar inte hur länge som helst.
Anne proppar i mig D-vitamin och diverse andra braiga tillskott men det hjälper föga.
Gnäll, gnäll, gnäll.
Hoppas att det lättar snart, till våren bor jag i alla fall i ett GULT hus (även om Håkan hotar med att måla det rött)!

2 reaktioner på ”Hälsonytt på hund- och mattefronten

  1. Senknölar är ju först akuta men kan senare bli kroniska, Uzie fick/hade faktiskt en senknöl som jag alls inte märkte av innan det var för sent så att säga, men hon hade aldrig något besvär av den senan varken innan eller efter att knölen bildats och blivit permanent. Hos Nikka kan det säkert hänga ihop med resten i det benet och att knölen går bort med den andra behandlingen. Kortison förstör lika mycket som det bygger upp har jag fått lära mig, det är därför man inte längre ger kortisonsprutor vid ex. hälsporre. Senan luckras upp och blir mycket känsligare vilket ökar risken för återfall och till och med förvärrande av skadan. Hoppas att det går bort med lasern ”bara”.
    Jag håller med om hanhundar och täcken, urrrrrk! *kräks lite*
    Hahahaha, vad bra du skriver om MSM-fanatiker! 😆 Det är sant, jag har inte alls läst så mycket som du verkar ha gjort men jag har fått kontakt med några som mellan raderna menar att jag nog skulle må psykiskt mycket bättre om jag började med MSM. WTF liksom, de är ju helt vridna. *cirklar med fingret vid tinningen* Visst tror jag att det kan vara bra men undergörande, knappast va.
    Jag förstår att du oroar dig för flytten och allt och att det verkligen inte är lätt att försöka tänka igenom ångesten, men när det går så försök tänka på att för varje sak du får gjort inför flytten så är det klart liksom, en flyttlåda är en sak avklarad och så försöker du beta av. Du kanske skulle fundera på att hyra ett förråd eller se om du får ställa kartonger med böcker hos din mamma? Då behöver du inte bestämma dig precis just _nu_ för vilka böcker du ska behålla, och då finns de inte som ångestobjekt längre. De finns där när/om du vill ha dem. En tanke bara. ❤

Lämna en kommentar