Gott Nytt År!

Nog för att jag aldrig har varit en festprisse men det här nyåret är verkligen LUGNT.
Vi – Anne, hundarna och jag – har tagit vår tillflykt till Orusts skogar där vi sitter och myser i sommarstugan. Den är dock inte riktigt så mysig som den kan vara eftersom den genomgår en osedvanligt långsam renovering.
Vi bor därför på madrasser på bottenvåningen, har el men inget vatten, micro + kokplatta men ingen ugn.
Inte så lätt att laga nyårsmiddag då så det fick bli hämtmat från lokala pizzerian.
Just nu har de andra däckat på nämnda madrasser så jag sitter ensam uppe efter att ha kvällsrastat hundarna i mörkret. Nikka vågar jag ha lös men de andra två fick ha koppel på sig trots att det knappast kommer någon åkandes på vägen. Men vilt finns det gott om, i synnerhet som ingen har bott i stugan på ett tag och skrämt bort älg och rådjur.
Det smäller lite svagt långt bort men det är allt, här är påfallande lugnt och tyst.
Nikka är ju frisk nu så vi gick en lite längre promenad tidigare idag och så har labbarna fått köra sök. Pickelur var duktig men lite vimsig eftersom både Anne och jag har tränat med henne, när vi då är med båda två vet hon inte riktigt vem hon skall gå till.
Skroffan fick köra upplet vilket hon gjorde med glans och, får jag säga, väldigt snygga avlämningar. Den där lilla terriern kan annars få för sig att springa runt med dummyn och leka tafatt (vilket jag i och för sig ofta ställer upp på, huvudsaken är att hon har kul!).

Jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt 2014!

Annonser

Bästa julklappen!

Alla ni som gett mig julklappar får ursäkta men Nikka och Göteborgs Djurklinik stod för den absolut bästa. Nikka är friskförklarad!! Efter fem månaders rännande hos vetten verkar hon äntligen vara bra igen 😀 .
Vi var inne idag, Nikka har gått upp tre kilo sedan sist vi var där och snart ser hon väl ut som en showlabbe. Marianne klämde och tittade, N hade en liten hostreflex när hon klämde på halsen men det var betydligt bättre än förra gången då hon harklade sig så fort M tog på halsen.
Det är helt normalt att hon fortfarande harklar sig lite, det kan ta tid innan det försvinner.
M hade funderat på att sätta in något mot sura uppstötningar men nu när Nikka var så bra tyckte hon inte att det behövdes.
Vi tog blodprov också och värdena hade normaliserats.
Så – Nikka är som sagt friskförklarad och behöver inte komma tillbaka :-).
Dock tycker ju olyckskorpsjag att hon harklar sig mer idag igen men det är förhoppningsvis tillfälligt.
Så jävla gött!!!

Annars känns det som om ekonomin håller på att spåra ur. Visst, december är en tuff månad men nu räcker det banne mig.
I måndags kom en ”fin” julklapp från Agria; hundarnas försäkring för nästa år på 8500 spänn. Jo, det är alla gånger värt det men det känns onekligen på kontot.
Sedan dagens veterinärbesök som jag inte vet hur mycket det gick på än men jag tror att det är en ny självriskperiod. Yeii!
Och som grädde på moset så bet jag sönder en kindtand idag som måste fixas snarast. Det gör inte ont så jag slipper jour på storhelg men det kostar ju lik förbaskat. Dessutom måste jag ändå till tandläkaren för att fixa annat med, jag har skjutit på det men det är väl lika bra att ta tjuren vid hornen. Skit!

Hästnytt

Rubriken ljuger lite för det är inte så mycket nytt men i alla fall…

I lördags fick jag låna Flóa för att vara på tömkörnigskurs för Y. Jag blir lite virrig när olika personer kör med olika metoder men det gäller väl att ta in, bearbeta och sedan sätta ihop till något som passar en själv. Det var för övrigt inte bara jag som blev förvirrad, Flóa blev också rätt konfunderad.
Jag tömkörde i alla fall lite och det gick sisådär. Vad som var BRA var att Flóa inte krullade ihop sig nästan alls utan gick lång och avslappnad. Hon fick också beröm för att hon var så cool för att vara fem år men så var hon faktiskt osedvanligt lugn får jag säga. Men visst, hon är inte ett dugg brydd av tömmar och grejer.
Jag skall helt klart ta tag i det här med tömkörningen, även om det är svårt så måste jag ju öva för att bli bättre.
Med tanke på hur många års träning man lagt på att rida någotsånär så är det klart att man måste ge tömkörningen lite tid också!

På måndagen var det bästa Suss!
Flóa kändes inte alls som om hon trivdes med sig själv när jag red fram, visst gick hon fram och sådär men nej, det var inte helt bra.
Suss är nog en liten trolltant för efter att vi hade gjort ”klockan” medan Flóa stod still så rann F iväg och var så mjuk och smidig så. Vi jobbade mycket med att hon skall gå med huvudet högre och inte krulla ihop sig vilket Flóa tyckte var asjobbigt men hon var riktigt duktig och töltade fint gjorde hon också <3.
Suss är verkligen helt fantastisk, synd att hon inte kan komma oftare!

Igår hade jag Greina och vi tog en härlig tur tillsammans med Eva på Flóa. Hästarna var väldigt pigga och glada och i galoppbacken satte Greina huvudet i vädret och iväg for vi. Hon hade nog tänkt sakta av på krönet men då kom Flóa ångandes bakifrån och Greina fick ny energi. Hej vad det gick!
Vad jag inte kom ihåg var att bekom en krök låg det en trädstam som man måste ta sig över. Den är visserligen inte särskilt hög och Greina hade garanterat klarat att skutta över men kanske inte i full kareta… Det blev i stället ett one rein stop där jag nästan flög av eftersom hon stannade fortare än jag trott- Hej hopp!
Hästarna var märkbart upplivade, det här var nog precis vad vi behövde alla fyra :-).
Tycker mer och mer om Greina, hon är en härlig liten pålle <3-

Höst och jul

De senaste veckorna har inte precis känts som vinter utan snarare som höst med regn och rusk. Några enstaka dagar har vi fått se solen men snön har lyst med sin frånvaro. Trist men så är det här i Göteborg.

Jag har ju funderat på om inte Nikka har tagit vilan lite väl bra men i helgen vände det. Plötsligt var turbon på igen och jag hade en rabiessmittad uppochnerpå-labrador i sängen som låg och sprattlade och bets. Härligt! Ute är det också full fart, Nikka KAN inte gå om hon är lös så det är koppel på som gäller.
Det är klart att hon skall kunna hålla sig i skinnet ändå men det är skönt att hon börjar lagra energi igen :-).
Vikten har gått upp lite till så nu är hon alldeles perfekt (fast Pickelur är förstås alltid perfekt oavsett hur tjock eller smal hon är!).
Imorgon är det återbesök på Göteborgs Djurklinik och jag hoppas såklart att hon blir friskförklarad men om jag skall vara ärlig har hon fortfarande lite problem med halsen.
Dock har M tidigare sagt att det kan sitta kvar irritation ett bra tag efter en infektion, bara att tänka på hur man själv reagerar efter man satt något i halsen.

Och så har det ju varit jul vilket jag antar att ingen har missat ;-).
Anne jobbade men sedan gick vi en promenad (”långpromenad” för konvalescent-Nikka) i regnet varpå vi gick hem och käkade alternativt julbord hos Anne. Fyllda ägghalvor, heta räkor, lax, kräftor och lite annat stod på menyn – sillen och skinkan fick stå kvar i kylen. Gott!
Tanken var att vi skulle äta ost- och fruktbricka efteråt men vi var så fullproppade så vi orkade inte.
Bytte julklappar och jag fick något väldigt bra och praktiskt av Anne – en receptsamling. Och inte vilken receptsamling som helst, nej den här kan man beställa mat från så lagar Anne den och levererar hem till mig. Skitbra med tanke på att jag aldrig orkar laga mat!!
Gladast blev nog dock Nikka över klappen från Jukka och Roth (fast Jukka heter ju också Roth numera…). En grymtande skär gris som Pickelur helt överlycklig sprang omkring med tills hon däckade helt slut i soffan.
Även vi andra däckade och avslutade kvällen med att glo på film.
En jul som den skall vara utan stress och krångel!

Hoppas att ni alla haft en fin jul och får ett Gott Nytt År!

Mera Nikka

Svängde förbi Göteborgs Djurklinik idag och vägde Nikka. Upp två kilo på en vecka! Hon börjar nästan se ut som en liten trind julegris :-). Yeii!
Nu väger hon perfekta 23,3 kg så det blir till att finjustera maten så att hon håller sig där någonstans.
Lite senare ringde veterinär-Marianne och undrade hur det gick för oss. Hon blev uppenbart lättad när jag sade att Nikka slutat gå ner och faktiskt vänt kurvan helt åt andra hållet, hon hade varit ganska orolig för den här viktnedgången.
Nikka borde vara bättre i halsen efter en vecka på antibiotika men det är i så fall marginellt.
Marianne ville i alla fall kolla upp henne i mellandagarna, framför allt ta blodprov för att kolla de vita blodkropparna så att de är på rätt väg de också men eventuellt söva och kolla halsen igen.
Hon menade att det var ganska osannolikt att Nikka är allvarligt sjuk, i så fall borde hon inte vara så pigg och glad som hon är. Hon ser ju onekligen ut som hälsan själv!

Hööks ringde idag och bekräftade att det var fel på skorna, eftersom de är slutsålda så fick jag pengarna tillbaka. Gött, för jag ville inte ha ett nytt par ;-).
Det blev alltså en tur dit också och hoppsan, jag gick visst back trots att jag fick pengar tillbaks. Passade på att lösa in mina 15% i rabatt och köpte skor åt Skroffan som hon skall ha för att slippa köldkramp i snön. Hon lär avsky dem men kanske fattar vitsen till slut.

Jaha

Fick ett blaha-svar från avelskommittén för cairn. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig men inte ett enkelt konstaterande att tråkigt att din Leia är sjuk men med tanke på att det inte är helt konstaterat att det är PNP så kan vi inte sätta in henne i statistiken – så vi gör ingenting, typ.
När Luddskallen fick Addison så meddelade jag givetvis rasklubben som dels skrev det i tidningen, dels satte det i någon form av register. Ok att man inte kan kräva avelsstopp och att Skroffan skall stå med i Avels- och Hunddata som PNP-hund men de kunde gott gå ut med att hon de facto har en ärftlig sjukdom för det har jag svart på vitt på. Men nähä, cairnklubben jobbar tydligen inte så.
Well, jag har gjort vad jag kunnat, nu skall jag maila de som äger Skroffans pappa i Tyskland.

Nikkas provsvar kom idag, inga påvisade lungmaskar i avföringen. Vet inte om det är bra eller dåligt, lungmask verkar annars inte vara så farligt och relativt lätt att bli av med. Lungmask smittar mellan hunddjur (räv till exempel) via sniglar som hundarna antingen äter eller om de slickar på snigelslem. Uäärk!
Hjärtmask däremot verkar läbbigt, man ska inte avmaska innan man gjort ultraljud på hjärtat för de döda maskarna kan orsaka stopp i blodkärlen – man bör först avlägsna dem kirurgiskt, hua!
Jag googlade lite på leukopeni (lågt antal vita blodkroppar) vilket kanske inte var så intelligent men bland de mer ofarliga orsakerna var långvarig infektion, precis som M sade. (Sedan kan det också bero på diverse benmärgssjukdomar som leukemi, mindre roligt!)
Å andra sidan kan leukopeni ge just långvariga infektioner så frågan är vad som är hönan och vad som är ägget?
Nå, M skall ringa imorgon och tills vidare går Pickelur på antibiotika. Hon kanske är liiite bättre i halsen, i alla fall inte sämre.

Jag ringde även Blå Stjärnan eftersom jag behöver nytt recept till Skroffegrynet. Inga problem, de skickar hem ett med tre uttag och då borde vi klara oss gott och väl till nästa besök i februari-mars om inget inträffar innan dess.

Nikka och Skroffan fick tjuvstarta på sina julklappar idag och som väntat var nylonbenet ingen hit.  Trots att det har fått ligga med Nikkas mumsiga saker så var det tydligen inte gott. Däremot var den ena aktiveringsleksaken rätt ok men den höll inte lika länge som jag hoppats, den där Skroff är för ihärdig, helt enkelt.

Nu har jag förresten hittat en annan inställning i datorn och vips gick det att surfa precis som vanligt. Yeii! Nu gäller det bara att ladda ner diverse käcka program som någon form av gratis Officepaket.

Jag kan förresten meddela att det inte bara är jag som har dåligt lokalsinne. Eva och jag irrade omkring idag i jakt på affären Tre Hästar, till slut hittade vi rätt men då hade vi tagit en tur till Säve och till Kungälv först. Attans affär!
Jag kunde dock casha in lite slantar på sålda hästprylar, med andra ord så får jag nu lov att köpa lite nytt. Har satt upp en regel för mig själv att jag måste sälja mina gamla prylar innan jag köper något nytt såvida det inte är jättenödvändigt. Och med tanke på att jag inte ens har en egen häst så torde det inte vara så nödvändigt såvida det inte gäller ridkläder till mig själv…
Faktum är att varken Flóa eller Greina behöver något ens om jag anstränger mig för att komma på någon lämplig julklapp och Tigull har precis fått en ny grimma och ett nytt träns så han är inte heller så behövande.
Kikade på fina hundtäcken men både Nikka och Skroffan är numera välekiperade så jag kan inte rättfärdiga ett nytt täcke ens inför mig själv även om jag gillar täcken.

En vecka kvar till jul och Anne och jag planerar vad vi skall äta. Anne skall ha krabba, räkor och champagne så jag funderar på kräftor i stället för krabba eller eventuellt rökt lax. Och ägghalvor! I löv fyllda ägghalvor så det är lite fånigt att jag aldrig äter det med tabke på hur lätt det är att göra…

IQ-jag

Det här med ny dator var inte det lättaste. Tur att man har goda vänner som är bättre på det än man själv!
Sitter och surfar och det går sisådär, vissa saker fattar jag inte alls för det funkar ena gången men inte nästa när jag tycker att jag gör precis likadant!
Har idag ätit brunch i goda vänners lag på Studio Stora Holm, det vill säga i stallet. Gott!!
Anne var dessutom snäll och promenerade dit och hem och tog med Skroffan så att hon fick lufta sig lite. Med Nikka vilandes blir Skroff dessvärre lidande, hon klättrar på väggarna om hon inte får mer aktivering och jag tycker så synd om Nikka om jag skall lämna henne ensam för att greja med Skroffegrynet.
Imorgon tänkte jag att Skroff kan få ett spår i stallet eller så vilket jag i och för sig tänkte igår också men då sov jag bort halva dagen…
Nikka tar vilan med ro men trots att det är sjätte dagen på antibiotika tycker jag inte att hon är bättre i halsen. Väntar fortfarande på provsvar, det är klart att de jobbar väl inte i helgen antar jag.
Igår fyllde Nikka i alla fall tre år och hade sitt livs första födelsedagskalas! Vi var ett minst sagt litet sällskap – Anne och Frippen var inbjudna på kladdkaka för de tvåbenta och uppiffad burkmat med tre ljus i för de fyrbenta. Dock fick inte Nikka sina presenter förrän idag…
Bland annat ett hjorthorn som skall hålla länge att tugga på fast det var tydligen inte jättegott, bara sisådär. (Fast det är klart, då räcker det ännu längre!)
Skroffan tyckte förstås att det var gott och med tanke på att det faktiskt verkar vara svårtuggat så kanske hon kan få gnaga lite ibland.
Paketet från Häromi med Skroffans julklappar har anlänt, undrar hur glad hon blir över en ny örontrimkniv? Men nu kan hon få bli julfin i alla fall, får putsa och jämna till pälsen lite här och var också. Det kliar i fingrarna att dra bort utstickande testar men jag har ju lovat henne att det blir klippning i fortsättningen så då får jag väl hålla mig.
Var igår Modig och slängde iväg mejl till avelskommittén för cairnterrier så nu ligger inte bollen hos mig längre. Får se om och när de hör av sig, jag tänkte inte på att bifoga Skroffans biopsisvar men det får de väl fråga efter då!