Det är inte bara Nikka som har ont i halsen, hennes matte hostar, snörvlar och har feber och tycker synnerligen synd om sig själv. Natten till igår kom det en förkylning från ingenstans och däckade mig rätt rejält. Jag vet till exempel att jag var ute med hundarna på lunchrastning men har inget minne av det eller var jag gick. Kanske tur att de är snälla små varelser även om Skroffan kan glappa rätt rejält när andan faller på.
Nå, jag ringde i alla fall veterinären i måndags morse eftersom Nikka fortfarande harklar sig ibland. Turligt nog var det hennes veterinär själv som svarade och hon menade att harklingarna kunde sitta i i flera veckor så om Pickelur var pigg och glad och betydligt bättre – och det är hon ju – så kunde jag gott avvakta.
Och det är klart, hosta kan ju sitta i i evigheter efter att man varit förkyld, vore väl snarare konstigt om inte samma sak gällde hundarna.
Nikka har fått komma igång lite smått; längre promenader där hon får vara lös och igår fick hon köra ett mindre sök. Märkte inget på henne att hon skulle varit besvärad av halsen så det går nog att tuta och köra även om man tar det varligt. Men det är skillnad på att skutta efter några utslängda tennisbollar och ägna två hela dagar åt att plaska omkring i kallt vatten så det är nog rätt beslut att hon inte får gå vattendirigeringskursen.
Skroffan å sin sida är komplett galen och vill leka eller rejsa hela tiden, jag som tyckte att hon hade tappat i kondis…
Ringde även till Blå Stjärnan i veckan för att boka en tid hos Reidun. Hon är inte där första halvan av september så det var inte förrän den 24e som vi fick tid men nu känns det inte så akut längre.
Och så har Anita och jag varit ute hos Eva på Hönö och kollat ögonen. Jo, jag behövde verkligen nya glas, både för att de gamla är helt krackelerade och för att ögonen ändrat sig. Det braiga är att det är det bästa ögat som blivit sämre vilket gör att ögonen blir mer lika och hjärnan får lättare att få ihop bilden.
Trycket var också bra; eftersom farfar hade glaukom tyckte Eva att jag absolut skulle kolla det nu när jag börjar närma mig (ha,ha, det är snubblande nära) de 40. Så, inga tecken på vare sig grå eller grön starr utan bara jävligt närsynt som alltid.
Skall jag ha nya glas så är det lika bra att köpa nya bågar vilket jag avskyr. Jag vill liksom ha glasögon som jag kan ha i 10 år, inte ett par där det syna att jag köpte dem hösten 2013… Hittade i alla fall några som jag tyckte var ok, fick med mig två par hem för att fråga mor + Anne samt pröva med ridhjälmen. Jag velade länge mellan de två men det visade sig att ett par inte passade med hjälmen så det var tur att Eva tänkt på det (vis av egen erfarenhet).
Det skall nog bli bra det här :-).
Så, glasögon utprovade, mammografi bokad, Nikka på bättringsvägen, Skroffan inbokad hos Reidun, ”bara” frissan, bilverkstan och vårdcentralen kvar att boka/fixa.
Jo förresten, red ju Suss-lektion i måndags med. Flóa gick mycket bättre nu och kändes som sitt vanliga ganska smidiga (även om hon är lite stel) jag med en lång fin hals. Vi gjorde massa kringelikrokövningar, sluta (som Flóa tycker är svårt) och sedan ”lyfta magen” och då fick vi till det :-D! Kändes riktigt bra och det trots att Eva tittade på. (Jag vet att jag är dum men jag har noja för att hon skall se mig rida och tycka att det är så uselt så jag inte får fortsätta med Flósan. Det vore katastrof!)
Tur dock att Susslektionerna bara är på 30 min, sedan var Flóa helt slut i skallen. Hon såg ut att kunna somna på fläcken när jag satt av henne. Inte lätt att vara fem år och göra massa nya saker!