…och mera jakt…

I dag är det precis två månader sedan jag åkte och hämtade Nikka på Thorsvi. Så kort tid och ändå har hon hunnit smälta in i flocken perfekt. Jag är fortfarande inte helt van vid att ha två hundar igen men kan inte tänka mig livet utan Nikka (även om jag brukar hota henne med att jag skall sälja henne till Tullen om hon inte sköter sig. Det torde dock inte vara så stor risk ;-).)
Jag hoppas och tror att Nikka trivs här, hon verkar betydligt tryggare nu än de första dagarna även om hon inte kändes direkt otrygg då heller. Hon har blivit mycket bättre med andra hundar, idag var det inte minsta antydan till att hon inte skulle gilla någon fast så var det ju mest andra retrievrar förstås (vilket var lite lustigt för när Skroffan kom knatandes så fick flera av hundarna spel, en utböling!!)
Vi har firat dagen med ett Working Test, ett slags inofficiellt jaktprov där man får poäng eller rättare sagt startar på 20 poäng per station och sedan dras de av när man klantar sig, typ. Det är totalt 5 stationer, maxpoäng är med andra ord 100. Gränsen för uppflytt till öppen klass är 75.
Den här gången var jag fast besluten att inte klanta mig eller lägga mig i fast det gjorde jag förstås ändå.
Nikka skötte sig exemplariskt på stationerna, vi höstade in 18, 17, 17, 17… och noll.
På en station skulle hunden sitta kvar medan föraren hämtade dummyn, det var alltså en lydnads/stadgestation. Nikka knallade, dvs tjuvstartade eftersom jag inte klämde i med ett sitt eller kvar när jag i vanliga fall skulle sagt ja! för att skicka ut henne.
Visserligen vände hon efter en meter men då var nollan redan ett faktum. Typiskt nog var det den enda stationen där man hade en ”chans” på att få poäng, på alla de andra hade man så att säga 2 x 10 poäng att kamma hem men här var det 1 x 20. Jaja, sånt händer.
På en annan station skulle hundarna springa/hoppa (eller flyga, som Nikka) över ett brett dike för att hämta en relativt lätt markering. Inga problem, tänkte jag och det var det inte heller – om jag hade litat på min hund.
Jag tyckte att hon vimsade omkring efter dummyn och klämde i med en söksignal – precis när hon hade fått korn på den. Totalt onödigt med andra ord och poängavdrag men Pickeluring fick mycket beröm av domaren för att hon var snabb och säker.
Det är klart att vi inte kan känna varandra utan och innan efter två månader så jag tycker att vi klarade oss mycket bra även om den där nollan grämer mig lite.
Hade vi fixat den stationen någotsånär så hade uppflytten varit i hamn.
Det finns säkert folk som tycker att jag minsann har köpt en fix och färdig hund, tränad av proffs dessutom, och det har jag ju. Men jag köpte verkligen inte Nikka för att hon är jakttränad eller för att åka runt och plocka poäng utan för att jag ville ha en ny kompis att träna och ha kul med om nu Skroffan inte skulle hänga med. Jag hade köpt henne även om ens aldrig hade sett en dummy!
Och det är minsann inte bara att tuta & köra, i alla fall inte för mig som är totalt ny och jag gissar att de här situationerna är nya för Nikka med.
Det som inte var bra idag var dels att jag fortfarande var nervös vilket två av domarna påpekade.
Dels var det Nikkas stress för hon gick upp i varv en hel del medan vi väntade på respektive station och det är klart att det inte blir bättre för att jag är nervös även om jag försöker få henne att ta det lugnt.
Hon var knäpptyst och fokuserad när det var arbete men passiviteten…inte bra! Nu räknas inte det på ett WT men det är ju inte bra för hennes egen skull.
Jag får lägga upp någon plan för hur vi skall göra med detta för det är ju synd om vi skall avstå när hon är duktig och tycker att det är så kul.
Det är naturligtvis inget man gör i en handvändning men jag har inte bråttom.
Jag är å andra sidan fortfarande inte övertygad om att det  är kul att tävla, faktum är att jag funderade på att bryta idag trots att det gick så bra (det var ändå innan nollan).
Får se hur jag gör i Halmstad nästa vecka, det vi behöver träna på fixas inte tills dess och det känns lite onödigt att starta då.
Å andra sidan, om vi ändå åker med för att göra Anne sällskap så kan väl Nikka få ha lite kul samtidigt och det är nyttig träning för mig i alla fall.
Jo, jag lovade också Pickeluring en belöning om hon skötte sig. Märgben funkar inte eftersom Skroffan inte får äta på dem – hon får varken få i sig extra protein eller kalcium – så det blev en ny ”dummyboll”. Visserligen har Nikka redan en men den här var GUL och dessutom kunde hon få den på plats.

Anne drämde för övrigt i med 88 poäng och en andraplacering vilket gör att hon med sina 95 p från förra veckan ligger bland de främsta i Västkustcupen eller vad den nu heter. Grattis!

Annonser

2 reaktioner på ”…och mera jakt…

  1. Ingen hund är färdig, det är ju charmen med hunderiet – man jobbar med hunden hela livet och utvecklas förhoppningsvis tillsammans också. De som tycker att en hund är färdig vid ett visst tillfälle och anser sig ha kommit dit med sin hund de haft från valp borde ju då segla igenom alla prov och tävlingar med full poäng, men…. DET GÖR DE JU INTE. 🙄 Det är nog samma människor som gnäller på vädret, fel på hunden eller fel på domaren vid test, prov och tävling. 😐
    Du ska ju bara tävla/göra prov om du tycker att det är ROLIGT. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s