Och som vanligt…

…så sket det sig i morse.
Skulle åka med och titta på Eva och Flóa som var på kurs men kunde inte sova alls för tänk om det blev läskigt? Om alla var dumma? Och tänk om hundarna uppförde sig illa eller det inte fanns någonstans att göra av dem om/när de inte kunde vara med mig? Och TÄNK om alla TITTADE på mig!
Jag hade dessutom glömt att kolla om det verkligen var ok att jag hängde på (det värsta som kunde hända var ju att jag fick åka hem igen men men…) så nej, det gick inte.
Dessa förbaskade tvångstankar!
(Och för den som säger att ”det är bara att tänka positivt” eller liknande så är det ungefär som att säga till någon med diabetes att sluta larva sig och börja producera insulin, det är en sjukdom även om man kan påverka till viss del.)

Nå, dagen blev i alla fall bättre senare och hundarna och jag spenderade väldigt många timmar i stallet utan att göra något direkt vettigt mer än att fodra hästarna och ta hand om Tigull.
Nikka fick för övrigt följa med på ridtur, i början gick det suveränt men sedan tyckte hon att Tigge var lite läskig av någon anledning, vi får jobba lite mer på det där.
Å andra sidan tycker jag att det är rätt bra när hundarna inte är för trygga med hästarna så att de springer runt benen på dem. Lite lagom respekt är bäst :-)!

Annonser

Jag min dumma skata…

Har ju tränat linjetag med Nikka (och som alla säkert vet så är ett ”linjetag” att hunden skickas rätt fram i angiven riktning för att där antingen hitta en dummy eller sedan dirigeras vidare) och jag tror att det börjar sitta.
För att testa om det funkade även när hon inte anar att jag lagt ut en dummy så hade jag henne i bilen och kastade ut dummyn på en lämplig raksträcka på en stig.
Går dit med Nikka och skickar henne, efter en liten tvekan springer hon klockrent rakt ut – till ungefär en meter innan dummyn. Där börjar hon tveka och jag min dumme f-n inser att jag lagt pipan i bilen och alltså inte kan blåsa närsöksignal. SÅ j-drans korkat, när hon nu gjorde det suveränt!
Det kanske positiva var att även om hon inte fortsatte rakt fram så fortsatte hon jobba vilket i alla fall jag tänker är bra eftersom hon tidigare inte ville gå ut alls om hon inte visste att någon hade lagt ut föremål på området.
Negativt är väl att hon inte lyssnade så särdeles bra på mina kommandon, jag hade ju ingen pipa…
Hmm, får definitivt skärpa till mig till nästa gång.

Men det har faktiskt varit jättesynd om Nikka idag och jag har fortfarande dåligt samvete. Skulle luncha hästarna i hagen och då får inte hundarna följa med utan får sitta bundna utanför och titta på så att de inte råkar få en spark eller så.
Jag stod som bäst och portionerade ut hö när jag hörde ett ångestskrik borta från hundarna, det gick verkligen genom märg och ben.
Rusade givetvis dit och hittade en ledsen Nikka som av allt att döma kommit åt en tråd och fått en stöt – det är bara det att det skall inte vara någon el i den tråden så jag trodde givetvis att det var ok att sätta hundarna där.
Stackars tösen, hon hämtade sig snabbt men behövde lite extra klapp och närhet <3.

Skroffan har fått Skroffa omkring och göra godislet men kändes inte ok att släppa så hon fick snällt finna sig i att vara kopplad. Tänkte tagit en promenad med bara henne men då blev det sol så jag kunde inte lämna Nikka i bilen. Det har varit väldigt mycket Nikka och lite Skroffan ett tag, får försöka jämna ut det lite för jag tror att Skroff behöver egentid med matte.