Lite blaj

Det är nästan så att jag funderar på om Skroffan blivit akut-senil eller något. Inte nog med att hon inte lyder, hon gör också rätt korkade saker som att helt plötsligt gå rakt ut från trottoaren ut i trafiken och liknande.
Nå, vi får väl träna lite mer och se om damen trillar tillbaks till sitt vanliga jag. Inte brukar en kastrering göra att de blir helt fläppa??
Idag var vi först i stallet och sedan var jag en god dotter och åkte hem till min snälla mor (som visserligen mutade mig med mannagrynsgröt) för att hjälpa henne att leta efter ett pennfodral med viktigt innehåll som hon tappat bort. Vi vände upp och ner på hela huset – och det är stort! – inklusive bilen men nej, inget pennfodral. Är nog bara att inse att det är gone forever och möjligen dyker upp den dagen i någon avlägsen framtid som hon flyttar.
Hundarna var totalt galna, varför blir de alltid det hos mamma? Frippen och Skroffan leker nästan aldrig hemma men hos mamma så var alla tre igång rejält (Kalle var inte med).
Nikka som nästan aldrig bär på något gick omkring med Skroffans boll men det är klart, det var ju en boll!
Bollar är Guds gåva till labradorer enligt Nikka så hon brukar lägga beslag på dem rätt fort när hon ser någon.

På kvällen tog jag en promenad i Volvoskogen med mina två töser. Jag tänkte att vi bara skulle ha en skön ”gå och drälla”-promenad men en dummy slank visst med och så blev det ett par linjetag och någon markering för både Skroffan och Nikka.
Försöker få Nikka att koppla att bara för att man gjort ett linjetag eller något annat spännande så blir det inte alltid fem linjetag utan man kan gå och drälla däremellan men hon är inte helt övertygad.
Det blev också lite anti-vattenträning, jag upptäcker helt nya vattenhålor när Nikka är med för hon vill gärna plumsa i dem allihop vilket hon inte får.
Jag hade tänkt att hon kunde fått simma lite i Volvodammen men där var två svanar som nog inte hade uppskattat en närgången badodor.
Olydnads- Skroffan fick ha på sig flexi medan den lydiga hunden fick gå lös hela vägen, dock med lite fotkommendering där det behövdes. Så duktig!!
Jag undrar ibland hur ouppfostrad hon skulle varit om hon vuxit upp här men hon är nog ganska lydig och följsam av sig själv även om hon fått en bra uppfostran i bagaget också.

PTS, dvs Projekt Trimma Skroffan, går sådär men det går i alla fall lite framåt. Vi är inte riktigt överens om vitsen med trimning men matte bestämmer, så är det bara. Skroffan ser ut som en rugguggla men till Stockholmsresan skall hon vara fårdig och förhoppningsvis lite lagom utväxt så att hon ser någorlunda snygg ut.

Och just det, ja. Jag har skrivit ett tyket inlägg (för att vara jag) på ett forum så nu kommer jag att gå och tänka på att jag borde vara snäll JÄMT. Fast SÅ tyket var det inte, bara lite.

Mamma fick för övrigt inte tag på störningsnissarna så nu får jag vänta till nästa vecka. Hua!

Annonser