Söndag

Sov skrämmande länge i morse (förmiddags…), Skroffan brukar vakna och påpeka att det är frukostdags men det gjorde hon av någon anledning inte utan hon låg väl tålmodigt och väntade på att hennes slöa matte skulle gå upp.
Det är i och för sig lite positivt för det betyder att hon är bra i sin lilla Skroffmage. Om det är medicinerna i våras, probiotikan hon fick ett tag, grejen hon kräktes upp eller bara tiden som läkt magen lär jag aldrig få veta men den verkar riktigt ok nu. Gött!
Nåväl, vi pallrade oss upp och käkade fruksot varpå vi så sakteliga tog oss till stallet. Medan jag segade hade det givetvis börjat regna så min planerade tömkörning med Floá blev lite pyssel i stället. Det är klart att jag kunde tömkört ändå men jag hade – som vanligt – inte rätt sorts kläder på mig.

Anne ringde på väg hem från sin hundkurs så vi åkte och käkade sushi i Eriksberg. När jag skulle åka därifrån så hade Anne redan åkt, hur fasen skulle jag komma hem?! Nog för att lilla bilen stod snällt och väntade men den har liksom inte heller något lokalsinne när inte GPSen är med.
Jag hittade! Inte hem men till Länsmansgården där jag irrade omkring ett tag innan jag hittade motionscentralen, tyckte nämligen att det var dags för Skroffan och mig att traska på lite.
Länsmansgården är nu inte ett av Göteborgs tryggare ställen så jag hade extra skäl till att öka takten när vi tog oss runt slingan. Dels så kunde förstås jag och Skroffan bli rånade och mördade men framför allt tänkte jag på bilen som säkert såg lockande ut där den stod alldeles ensam på parkeringen.
Vi klarade oss dock helskinnade alla tre :-).
Jag har ingen aning om hur långt vi gick, valde en slinga som skulle vara 5,3 km men det var olika uppgifter på olika skyltar, det fanns heller ingen karta. Jag begrep mig inte riktigt på vart de olika prickarna visade men visste ju vart jag INTE skulle så jag kom runt och tillbaks i alla fall. Skulle tippa att vi gick 4-5 km. Det är inte så mycket men vi höll god fart hela vägen och en bit SPRANG jag. Alltså, jag springer inte! Aldrig! (Utom möjligen om jag skall kolla en halt häst.)
Det var verkligen inte så lång bit  men jag har överhuvudtaget inte ens tänkt tanken på att springa tidigare, nu kändes det riktigt bra.
Skroffan blev mycket upplivad, annars så tycker hon att det här med powerwalkande går väl an när hon får vara lös som hon kunde i början idag men skittråligt när hon är kopplad. Får se till att ta med flexit nästa gång så att hon får lite större frihet, det är faktiskt koppeltvång på motionsslingor även om jag låtsades vara analfabet i dag.
Springandet straffade sig dock, det finns en anledning att jag inte brukar springa, förutom att jag är lat. Dåliga foten gjorde sig påmind så det blir nog inget springande på ett bra tag utan vi håller oss till gåndet. Det är bara att inse att den inte kommer att bli helt bra, har den inte blivit det på 15 år så lär den inte bli det sen heller.
Bilen stod kvar oskadd på parkeringen så vi puttrade hemåt. Gjorde en inte så smart grej för jag puttrade föri mormors lägenhet på vägen, det kändes mycket underligt att se någon annans gardiner i hennes fönster. Ändå var det inte lika upprörande som jag hade trott att det kanske skulle vara.

Så, trots en slö start avslutade vi med lite bättre fart. Skall se till att få igång telefonens vad-fasen-heter-det-funktion som kan mäta hur långt man har gått, det bor faktiskt en sådan app i redan, så kanske vi får lite ordning på vårt gående.

Annonser