Beslutsångest

Nej, det är inte rasval det handlar om (fast jag är ganska velig där med förstås fortfarande, ni trodde väl inget annat?) utan praktikplats.
Nu när jag varit i stallet så har jag funderat på om jag skulle vara där i alla fall, förutsatt att jag får det förstås men det tror jag inte är några problem. Det vore ju käckt att göra ungefär det jag gör nu men få betalt för det och eftersom det inte är stallet som betalar min ”lön”, i alla fall inte i början, så kan de egentligen inte ha några krav eller förväntningar på mig.
En förutsättning är då att jag verkligen vågar säga ”nej” om det är något som jag tycker är för svårt/jobbigt att göra och som jag vet att jag kommer att nojja och må dåligt över eller om det helt enkelt blir för mycket.
Det KAN funka och egentligen behöver det ju inte leda till någonting alls utan bara vara en lullarunt-grej även om AF/FK säkert vill trappa upp det så småningom både när det gäller tid och seriositet.
Kruxet är ifall det skall leda till något mer permanent och vad som händer då men det kanske jag inte borde hänga upp mig på NU – fast det gör jag förstås ändå.
Och – vad i helvete gör jag om det inte funkar? Om jag tappar tryggheten som jag har där? Jag kan ju inte sjukanmäla mig från ”stallarbetet” och sedan åka ut och ta en fika och gosa med Floá ;-).
Å andra sidan kanske jag inte behöver sjukanmäla mig, om jag tex har flexibla arbetstider eller har någon liten grej som jag måste göra och något annat som jag mer kan bolla omkring med när det passar mig…?
Kanske, kanske kan jag få stalltryggheten att gälla praktiken också? Och OM det inte funkar helt enkelt trappa ner, som mamma säger så måste jag ju inte fixa detta och så länge som jag kör med öppna kort och säger som det är så ”får” jag ju faktiskt göra så, det är liksom det som är meningen.

Senaste veckan har jag haft ansvaret för flera pållar; Greina, Floá och delvis Háfur. Det jobbiga är egentligen inte att pyssla om dem utan just att ha ansvaret, OM det händer någonting. Det har känts lite läskigt men jag har klarat det! Eva kom hem idag till Floán, det var så klart inte roligt att lämna över en halt häst men det är inget jag kunnat göra något åt.
Hon har sannolikt fått en smäll på ena frambenet i hagen så hon var svullen i torsdags när vi skulle tömköra. A-S tittade på henne och jag fick lite goda råd och nu är ju Eva hemma igen och kan fatta beslut om eventuell veterinär om Floá inte fortsätter att bli bättre. Skönt!
Greina har inte varit några som helst problem med, Háfur har kliat sig lite – han är ju eksemhäst – men inget som eskalerat utan det håller sig på en rimlig nivå även om jag inte vet om det är mer än vad han brukar klia sig.
Vad jag skulle komma fram till var att jag faktiskt KAN göra läskiga saker, förutsatt att det inte är för läskigt eller under för lång tid. Sannolikt borde det gå bättre att göra det i en trygg miljö där jag känner folk eller…?
Tankarna snurrar!

Jag behöver helt klart diskutera olika alternativ med FK/AF och trots att jag skall ta ett steg i taget måste jag få veta de olika scenariona beroende på hur det här går/inte går. FK kan helt enkelt inte köra med sin ”du måste göra det här och det kommer att fungera-taktik”, det är klart att de har olika möjligheter!

Annonser