Nähä – igen

Den här långhelgen är det Göteborg Horse Show, GHS. Ett måste för de flesta hästälskare, både att gå på själva tävlingarna men även för att gå på tillbehörsmässan, ett riktigt Hästmecka.
Jag fick en gratisbiljett till fredagen av en snäll stallkompis men det blev bom stopp när jag skulle åka dit igår, det gick bara inte. Trots att jag verkligen ville dit så var det helt omöjligt, blotta tanken på att möga sig dit med bilen alternativt åka kollektivt och sedan allt folk, nej det slog bakut totalt.
Känns ju extra dumt när jag fått biljett och allt men när skall jag lära mig att det är så det är??
Plånboken torde dock vara glad för det är klart att jag annars hade hittat diverse prylar som Bästhästen ”behöver”.

I dag var det halare än halast när jag skulle ta mig till stallet, det hade regnat fram på småtimmarna och sedan frusit på så allt var glaserat av is. Fick hacka fram bilen genom vad som kändes som ett centimetertjockt ishölje och sedan fick man banne mig ta det försiktigt för att inte bryta benen eller köra i diket.

En av onsdagens agilityövningar: Satte en del myror i skallen när vi skulle lösa den tills Magne visade oss ett snitsigt sätt (8-9-10). Dock var tunneln hinder nr 12 och sedan de två hopphindren. Kul med krångel, i alla fall när det funkar till slut…

(Skiss Magne Alden)

Huvudet ner och fötterna upp…

…eller var det tvärtom?
Bara att konstatera att Medvind inte funkade (surprise!), trots att jag mått dåligt av projektet och heller inte tror på det så tänker jag ”skall jag verkligen ge upp nu?” men det är ju inte meningen(?) att jag skall köra mig i botten… Eller ja, det kanske FK tycker men det får stå för dem i så fall.
Alltså, det återstår bara formaliteter för att avsluta det hela och såvida inte AF har något annat i bakfickan (tror jag inte, Medvind är deras snällaste projekt) så är det retur till FK. Bara att hoppas att de tar en förnyad ansökan med AFs utlåtande på allvar och inser att det faktiskt inte är någon idé.

I går träffades Sissi och jag och hade trivsel-trimdag, hundarna kanske inte tyckte att det var så mycket ”trivsel” men för Sissi och mig var det trevligt i alla fall.
Skroff är nu alltså nytrimmad och ser inte gräslig ut, det tar sig med min trimning.
Populärt är det ju inte, jag förstår inte riktigt hur folk bär sig åt som tycker att det är en mysstund tillsammans med hunden men Skroff finner sig i det i alla fall.

Mindfulness på kvällen, det är synd att kursen snart är slut. Samtidigt är det en del saker jag definitivt inte köper (trots att jag är tämligen lättpåverkad) och det kanske är tur att Anne inte är med, hon hade fått bita sig i tungan. Å andra sidan kunde det ju blivit intressanta diskussioner…

Idag var det stallet på förmiddagen i ett underbart väder. Tog ett dressyrpass som faktiskt gick bra, B kändes både pigg och samarbetsvillig (vilket han iofs brukar vara men nu var det liksom lite extra). Det är is på vissa ställen i paddocken så man vågar inte riktigt trycka på i hörnen och på volt men annars är dethyfsat underlag, betydligt bättre än det var för ett tag sedan.
Gick sedan en promenad med Bästhästen och Leia vilket var riktigt mysigt.


Skroff kikar under magen på en något maläten Bästhäst (foto N Börjesson)

På kvällen var det agilitykurs, Skroff verkar vara hel igen. Jag hade hoppats att hon skulle vara lite automatiskt uppgraderad iom att vi började tävlingskurs men hon var lite virrig.
I vanliga fall brukar det vara rena missar från min sida men idag var det faktiskt hon som strulade till det några gånger.

Skroffrapport

Jag tycker att Skroff verkar bättre idag men jag har inte klämt på henne. Hon har ju uppenbarligen inte ont eftersom hon skuttar omkring trots mina försök att få henne att vila.

I stallet idag brakade det av ett helvetes fyrverkeri – det finns ju en festlokal på gården – och alla hästarna blev livrädda och sprang omkring som tokar i hagen. När de skulle in var de allmänt stökiga så uppenbarligen satt det i ett bra tag.
Dessvärre påverkades även Skroff, hon tyckte inte om dessa smällar (det lät som om någon sköt med kanon bakom knuten, dessutom rullar ljuden mot berget på andra sidan dammen) och inte kunde jag göra något för henne heller.
Slängde ut gottor på marken som hon i alla fall kunde tänka sig att äta efter lite betänksamhet. Det vore själva f-n om hon skulle bli skotträdd efter detta, iofs tycker jag att en mentalt bra hund skall palla fyrverkerier men VAD FAN MÅSTE DE SMÄLLA SÅ HÖGT FÖR? Det räcker väl med ett ”puff”?!

Min uppkoppling strular i dag, jag får abstinens utan min dagliga internet-dos!

Trasig Skroffa :-(

Skroff har gått sönder :-(.
Jag min dumma åsna tyckte att hon inte gick helt rent i går, inte att hon haltade direkt, men att en del steg var lite ojämna bak. Nu är det ju inte så lätt att se ute med snö och halka och Anne menade att jag (som vanligt) bara var sjåpig, alltså hängde vi med på promenad. En ganska lång sådan.
I dag skulle vi köra agility och på väg till bilen gick Skroff ojämnt igen. Vi puttrade hem till mamma i stället och jag kände igenom Skroff, hon är öm och spänd i höger baklår.
Ingen agility således utan nu får det bli vila några dagar så hoppas vi att det släpper av sig självt. Jag är ganska nojjig med hältor efter historien med Ilona så är hon inte helt ok på måndag får det bli antingen vetten eller Annika Falkenberg.
Vi hade ju tänkt gå till Annika ändå och det känns som om det är i muskeln felet sitter = bättre med sjukgymnast än veterinär.
Men håll tummarna för att Skroff är ok på måndag!
Hon är pigg och glad iaf och verkar inte ha problem med att hoppa upp i soffan även om jag tycker att hon skall låta bli.

Kunde dock inte låta bli att testa mammas nya motionsband med Skroff som tyckte att det var jättekul (vilket kan bero på att hon fick massa godis när hon gick på det). Nu fick hon ju inte springa på det direkt men hon hade nog gladeligen haft det jämter min motionscykel så hade vi kunnat träna tillsammans;-)…
Skämt åsido tycker jag att det är förkastligt att motionera hunden på det viset såvida det inte är i rehabsyfte.

Nu blir det alltså vila för Skroff ett par dagar och så får matte köra på med cykeln vilket har gått trögt i veckan, 2 x 20 minuter hittills vilket inte är mycket att hurra för…

Obstinat-Skroff

Skroff har varit lite obstinat på sista tiden.
I går upptäckte hon Kalles fodertunna som står i köket och försökte göra otaliga inbrott vilket fick hennes matte att bli tämligen vred. När vi skulle sova satt hon vid kompostgallret in till köket och knorrade konstant tills jag gav upp och flyttade fodertunnan till grovköket. Dum-Skroff!

Även idag har hon varit lite allmänt döv/obstinat men jag tycker att agilitykursen gick hyfsat ändå. Sitta kvar i starten vill hon INTE och jag fick tillsägelse av Paula att jag såg för velig ut. Velig matte och obstinat terrier är inte en särskilt bra kombination…
Glappkäftad är hon också vilket väl iofs beror på att hon är laddad och tycker att det är kul men lite frustration är det nog också.
Slalomen gick riktigt fint i början men sedan hakade hon upp sig lite. det lär dröja lääänge tills vi får ett slalom jag är nöjd med :-S.
På det hela taget är jag nöjd, det här var sista kursgången så nästa omgång blir det tävlingsförberedande/tävlingskurs. Och så kanske man skulle titta efter lite tävlingar så småningom fast jag känner mig inte direkt i tävlingsskick.

Har för övrigt iakttagit Skroff med avseende på hennes kondis/hälsa och är tämligen övertygad om att det är just dålig kondis och inte njurarna som spökar. Hon är pigg och glad och ser ut som hälsan själv förutom att hon tappar flåset lite då.
Ute springer hon glatt även om hon blivit lite lugnare, det tänker jag dock beror på att fröken börjar bli vuxen, hon fyller ju tre snart.

Ringde Lottas telefonsvarare i går kväll så hoppas jag att hon fixar en läkartid. Måste dessutom ha nya recept så det är flera anledningar till att gå till dr S.

Så är vi där igen…

Jaha, lägenheten ser ut som skrutt och själv mår jag inte så bra.
Inte blev det bättre av att AF ringde idag. Karin är visserligen alltid väldigt trevlig och förstående, men hon tillhör AF lik förbaskat.
Hon undrade hur det går så jag förklarade läget. Dock kunde jag inte med att säga rent ut att ”nu är det sista försöket” utan jag höll snällt med om att det nog blir bra att hon ansöker om förlängning av aktivitetsbidraget. Men det måste väl gå att blåsa av senare om datan inte funkar.
Blä.

Har heller inte fått tag på min läkare, missar alltid telefontiderna eller så är det telefonkö eller så pallar jag inte att ringa. Får således ringa Lottas telefonsvarare och be henne be läkarsekreteraren att skicka en tid.

Skroff har fått en ny leksak, tack K och Harry! Det är en form av aktiveringskula fast den här är mer tillplattad och med en tyngd i botten så den är lite svårare. Dessutom försvåras det hela av att det står massa pinaler i vägen överallt här hemma så Skroff får fundera på hur hon skall få ut den från diverse hörn och annat. Den är mycket populär i alla fall, så till den milda grad att jag får plocka bort den och gömma den när den är tom.

Duktig!

Jag har faktiskt varit riktigt duktig de sista dagarna.
Morfars gamla motionscykel har stått här ett bra tag (läs: minst ett år) men det har inte blivit trampat ett enda dugg. Nu blev jag lite inspirerad av Paula på fejjan, släpade fram åbäket (cykeln, inte Paula) och har faktiskt trampat tre dar i rad. Duktigt!
För att vara ärlig så kunde jag väl tagit i lite mer men jag väljer att gå ut lågt och öka i stället för att förta mig (fet chans…) med en gång. I dag blev det i alla fall 30 min med varierande tempo och motstånd eller vad det nu heter när det går olika trögt.

Har blivit inspirerad av Jenny också och tänkte att jag skulle få simning på recept (jag fattade inte förut att man fick det billigare då, på min läkare lät det som om hon skrev ut ”simma i km tre gånger i veckan” vilket jag tyckte var ganska meningslöst).
MEN där är några aber: Jag måste få tummen ur och ta mig dit, det är andra människor runt omkring (läskigt!) och jag måste göra av Skroff någonstans.
Lättare alltså att sätta sig på cykeln hemma och trampa på.
Att cykla ute kommer inte på fråga, jag avskyr att cykla och har ingen som helst balans vilket gör att jag cyklar omkull. Och nej, det blir inte bättre med träning, efter cykelsemester i Danmark (vem f-n kom på den idén??) cyklade jag precis lika dåligt som innan och var/är rent av en trafikfara.
Dessutom kan ju folk titta på mig då.

Idag var jag först på rea på Hööks, det blev ett täcke till Bästhästen för halva priset, en grimma som han definitivt inte behövde (men den var billig och han är väldigt söt i rött) samt några toppar till mig. Stackars Skroff fick inget alls hon, men kanske är lika glad för det eftersom jag stod och fingrade på hundtäckena ett tag. Är det något Skroff inte tycker om så är det att ha täcken på sig!

Sen blev det stallet och en tur i strålande sol även om underlaget var lite si och så. Jag lyckades peta in en grankvist i ögat vilket är något av en bedrift när man har glasögon på sig. Aj fan vad det gjorde ont och tårarna rann, men det går att se med ögat i alla fall så helt kaputt blev det väl inte.
Förstår mycket väl Mulen som satt och knep med sina stackars ögon när hon fått sår på hornhinnan (vilket hon fick ett antal gånger, det blir så om man springer som en idiot med öppna ögon genom sly och snår).

Naturligtvis blev det en tur med Skroff också, jag skulle gå över en frusen bäck och tänkte ”isen håller säkert” vilket den givetvis inte gjorde. Ka-plums och fullt med vatten i skon. Yippie.
Skroff ångade på och i skogen pep hon plötsligt iväg och såg väldigt glad ut. Jag kollade efter viltspår men hittade inga, däremot sko- och tassavtryck.
Det visade sig sen att Morots-Anita och Tyson gått där några timmar tidigare så Skroff tänkte sig nog att få lite klapp och en morot.
Förmodligen kommer Skroff en vacker dag att ta sitt pick och pack och flytta hem till Anita, i alla fall om hon fick bestämma själv…

Annes valphund är född så om några veckor blir det till att pussa apmage :-).