No more Grupp

Jag hade fel, sista Grupp-gången innan semesteruppehållet är på onsdag.
Tog mod till mig och pratade med Åsa idag, hon sade att hon hade ju förstått att jag tyckte att det var jobbigt men inte att det var SÅ jobbigt.
Det är ju inte alls meningen att Gruppen skall ta energi och göra att man inte orkar med annat så hon föreslog att jag inte skulle komma tillbaka efter semestern.
Vi spikade dock inga beslut utan kommer att ha ett möte i augusti innan Gruppen kör igång igen för att se hur det känns då.
Det känns ganska bra men trots att det är vad jag själv vill så känns det lite tomt och naturligtvis som ett misslyckande. Jag kan alltså inte ens klara att gå på en j-vla rehabgrupp två gånger i veckan… Men som det är nu kostar det mer än det smakar och i längden är det inte hållbart.
Åsa tyckte dock inte att det var ett misslyckande eftersom jag försökte i alla fall och man får väl hoppas att FK ser det så också.

Fick förresten kopian på Dr S’ ansökan till FK idag, det är alltid lite ”lustigt” att se hur man beskrivs. Jag ger tydligen en ”god formell, något tunnare emotionell kontakt” och anses inte ha någon ”rehabpotential”.
Man blir lite kluven av att läsa ansökan, det är klart att det på sätt och vis är skönt att ens problematik står uppspaltad och tas på allvar men samtidigt är det förstås jobbigt att se den svart på vitt.
Jag känner mig nästan ”schizofren”: å ena sidan den hyfsat fungerande Helene som ändå klarar att träna med Skroff, puttra iväg till stallet och umgås med kompisar och å andra sidan den sjuka delen som inte klarar mycket alls och som beskrivs som en komplicerad psykiatrisk problematik med närmast paranoida inslag.
Men den delen är det ju få som får se eftersom jag då oftast ligger hemma som en liten blöt fläck.

Klarade för övrigt inte att åka till stallet idag efter Gruppen men de går ju på sommarbete nu så Nina slängde en blick på honom i hagen.

Annonser

Spårdag

Anne bangade från spårningen idag men K hängde på i stället så vi var ändå tre personer på spåret.
Den här gången blev det Skändla och Skroff fick först köra upplet och fick sedan ett ganska lätt spår eftersom hon ballade ur sist. Hon fixade båda delarna idag men i uppletet tog hon vägen utanför rutan på väg tillbaks med föremålet, det var visst lite jobbigt att springa i högt gräs…
Harry fick sitt första spår som någon annan än hans matte hade lagt och det gick finfint 🙂 .
Sedvanlig fika och hundsnack innan spåren givetvis och efteråt puttrade K och jag ut till stallet för en inspektion. K blev smått chockerad över att klottret som vi skrev för sisådär 20 år sedan faktiskt finns kvar på skåpsdörrarna ;-).
Baldur vägrade först att komma och hälsa men gick till slut att truga fram till staketet för lite gotta och klapp. K tyckte att han var fin men tordes väl inte säga annat kan man tänka.
Vidare till Björkö där vi käkade och där Skroff INTE fick lov att gnaga på Harrys ben och leksaker. Hon höll sig i skinnet rätt länge men när jag gick på toa hittade hon en jättefin leksak som hon faktiskt fick ta med sig hem eftersom H inte tycker så mycket om den. Skroff har snart en hel samling med Harry-saker som hon roffat åt sig…
Och, strax innan vi skulle gå gjorde hon vad jag tidigare varit så glad över att hon inte haft tendenser till att göra, hon satte sig och kissade på Ks matta. Tur för Skroff att den gick att köra i maskin!
Jädrans Skroff, jag som tänkt att hon inte hade samma tendenser som Raskva som alltid sket hemma hos Annes mamma och kissade hemma hos min.
På väg hem kom jag på att mjölken var nästan slut så det blev en vända på Ica Maxi i Torslanda. Där hittade jag allt möjligt, tex nya T-shirts på rea, de flesta jag har nu får jag inte använda för Anne för de är alldeles för stora. Iofs kul när det är åt det hållet kläderna inte passar.
Nu sover en mycket trött och nöjd Skroffa jämter mig, snart dags att krypa till kojs för matte också.

Gruppen i morgon, tror att det är sista gången innan semestern och det är SKÖNT. Måste mao prata med Åsa i morgon, sista chansen och jag måste verkligen göra det innan hon skriver utvärdering till FK.

Paffen och annat

Paffe är på bättringsvägen men har fortfarande ont och har lyckats kleta fast päls i sårgegget.
Försökte pilla/dra/klippa bort det men försök själva att hålla en 8-månaders terv som har skitont och samtidigt pilla honom i bakregionerna, det är i princip omöjligt.
Fick bort det värsta och Affe var duktig även om han skrek till. (Wille i den sitsen hade både tyckt ruskigt synd om sig själv och dessutom garanterat försökt bitas ett antal gånger).
A och Anne får nog ta och gemensamt försöka tvätta bort det värsta för förutom att det gör ont så måste det ju vara supersmarrigt för bakterier att bo i det där klegget, skyddat av skön tervpäls.
Paffen har heller inte velat bajsa men idag kom det några korvar till allas glädje. Annars hade man ju kunnat ge sig sjutton på att han skulle blivit akutdålig under midsommarhelgen…

I går träffade Skroff och jag K och Harry (en gammal stallkompis med tillhörande hund), först tränade vi lite där Skroff var osedvaligt nochig och mycket hellre ville nosa runt efter alla nya dofter än att jobba med sin matte. Lite mutor funkar dock ganska bra men det kan man ju inte alltid ta till.
Puttrade sedan till Björkö där K bor och fick lite sight-seeing, verkar vara en mysig ö med mycket att nosa på för en liten Skroffa.
Lite fika och småprat och sedan var det dags att ta färjan hem till Stor-ön (dvs Hisingen) igen. Och – jag körde inte vilse! Helt otroligt, fast ett tag undrade jag om jag verkligen låg i rätt fil åt rätt håll eller om jag plötsligt skulle få möte…

Det var också Grupp igår och jag lyckades faktiskt ta mig dit. Det var inte lätt och jag pratade inte med Åsa om hur jag känner men jag var där i alla fall.

I dag har Skroff och jag varit hos Lotta som menade att jag måste prata med Åsa och det begriper ju jag också men jag skjuter på det hela tiden. När jag är där tänker jag att jag skall ringa och när jag är hemma tänker jag att jag skall ta det nästa Grupp-gång. Jag vet inte varför jag har så svårt för det här, i vanliga fall har jag ganska lätt att prata om mitt dåligtmående, i synnerhet när det är insatt personal.
Skroff tycker i alla fall att det är roligt på PMH, idag fick hon hälsa på flera roliga människor vilket hon naturligtvis gillade.

Sedan gjorde jag något som jag borde göra mycket oftare – städade bilen. Dessvärre var dammsugaren inte så bra så jag får åka hem till mamma och göra om det. Bilen är i vilket fall betydligt renare både utanpå och inuti än tidigare, smarta jag lade tyvärr ur nästan alla bilskötselgrejjerna hos A så jag hade inget att torka bilen invändigt med.

Puttrade vidare hem till mormors syster Vejjan som fyllde 90 för ett tag sedan. Hon är lite krasslig så stor-kalaset har fått delas upp i småbitar vilket innebär vi bara var fyra gäster + Leia vilket passade mig utmärkt. Skroff skroffade omkring och hoppade sedan glatt upp i kökssoffan för att förse sig av både Vejjans smörgåstårta och äpplepaj. Tur att det var den hundvänliga delen av släkten, de var mest oroade för att Skroff skulle fått i sig något hon inte tålde med tanke på hennes njurar, inte över en liten hundtunga som varit både här och där i maten…

Vill passa på och önska en riktigt Glad Midsommar!

Stackars Paffen!

Stackars Affe är trasig och har varit hos veterinären idag.
Det började i går med att han slickade sig på snoppen (vilket hanhundar iofs brukar göra men det här var mer än vanligt).
I dag var han alldeles röd och irriterad och hade uppenbart ont, frågan var ju om han slickade för att det var irriterat eller tvärtom? A tänkte ”klådhund” (har man haft en så tänker man nog det så fort hunden viftar med baktassen/naggar sig) medan Anne och jag tänkte på en massa hemska pungkomplikationer.
Veterinären tyckte att vi skulle komma in och eftersom de bara hade en tid ledig idag fick dagmatte (dvs jag)rycka in och ta med stackars Paffen dit.
Paffen tyckte att det var helt ok i väntrummet även om vågen var ganska läskig. Jag förklarade för honom att han är en Modig Brukshund och inte kunde mesa sig på det där viset och då gick han med på att bli vägd. (22kg väger han för övrigt.)
Sen träffade vi bästaste veterinären Marianne Krönlein och hon var också ok – tills hon började sänka undersökningsbordet.
”Va f-n gör du?” syntes det att Paffen undrade medan han ställde sig i ett hörn, han tänkte INTE ställa sig på den där grunkan som surrade och rörde på sig! Lite lock och pock hjälpte inte så till slut lyfte jag helt sonika upp honom och så hjälptes vi åt att hålla Paffen medan han åkte upp.
Sedan var Paffen faktiskt en Modig Brukshund för han hade uppenbart jätteont när Marianne började titta och peta lite. Pung-dermatit, dvs hudinflammation, var diagnosen och alla tyckte vederbörligen synd om Paffen. Eftersom han hade såpass ont fick han en kanyl och varken rörde en fena eller sade ett pip trots att han blev stucken flera gånger. Sedan fick Paffen sova och däckade snabbt.
Pungen + omliggande område rakades, tvättades och fick någon salva, sedan tömdes analsäckarna och eftersom en av dem var lite irriterad spolades den med.
(Veterinären undrade om husse hade fina skinnsoffor för salvan var kladdig men jag svarade att det fick han väl stå ut med om den nu skulle lindra Paffens besvär.)
Paffen fick smärtstillande och antiinflammatoriskt i kanylen också och sedan fick han vakna upp, påtagligt groggy men glad över dagmatte som varit ute och betalt. Tratten var ju inte så kul förstås däremot!

Nu skall han äta antibiotika i MINST 20 dagar och helst komma på återbesök innan kuren är slut, ifall han behöver mer. Han får också Rimadyl i några dagar och skall baddas varje dag samt givetvis ha tratt på sig.
Vad som orsakat det hela går inte att svara på; den irriterade analsäcken, en fästing, myggbett eller kanske var det bara roligt att slicka sig på snoppen.
Så Paffen är lagad och drygt 2000:- kostade det hela med medicinen men det kalaset står ju inte jag för ;-).

Regn…

Idag skulle Lilla L och jag spåra. Jag lade ett spår till Beyla-bus och Lilla L till Leia och Chicka.
Beylas spår blev förhoppningsvis lite klurigt med en del klättring och knöende genom buskar, vad jag inte tänkte på när jag lade det var att det kunde börja regna och därmed bli halt. Nåja, ingen av oss bröt benen i alla fall…
Leia fick ett vanligt personspår och spårade ok till första apporten som hon dock missade. Strax därefter började det ösregna och Skroff sade ”Tack, men nej tack” och sökte skydd under en buske.
Det var stört omöjligt att få henne att ta spåret igen, antingen kröp hon in under något skydd eller så gick hon omkring och såg miserabel ut. Bara att bryta och gå tillbaks till bilen…
Jag var verkligen pisseblöt och det enda torra jag hade var jackan som legat i bilen. följdaktligen fick jag gå omkring i BH och jacka, tur att blixtlåset funkade för en gångs skull ;-).
Fick sitta på en plastpåse i bilen och så puttrade vi iväg hem till mormor där jag fick på mig en torr T-shirt i alla fall.

Jag får sluta gå in i blomsteraffärer, idag halkade jag in i den på torget igen. De hade inte särskilt fina blommor kvar men ett par dahlior för 15:- /styck och lite annat blev det, den här gången även lite grönt till lägenheten.
Men nu är rabatten snart full, i alla fall om växterna skall bre ut sig som jag tänkt.
Dessvärre verkar det som om ett par av dem som bor i stora krukor inte hänger med länge till. Man kan ju undra varför de dör hela tiden, SÅ dåligt med ljus är det inte även om det inte räcker för att odla smultron (smultronväxterna brukar vara synnerligen gröna och frodiga men med några få fesna smultron på).

Grupp i morgon och det ser jag inte fram emot, nej.

Jag – en sentimental tant…

Jag har alltid ”skrutit” med att jag inte är ett dugg blödig. Barnadop, bröllop, döende filmhundar – inte en antydan till en tår.
Men nu! Jag har blivit en sentimental kärring som bölar av både det ena och det andra (dock inte åt V & D).
Som ni väl vet så har jag diverse ”nätkompisar” som jag har kontakt med via forum, bloggar och facebook men som jag inte har träffat i verkligheten. (Anne och A kallar dem för mina låtsaskompisar ;-).)
Nu har två av dem gift sig respektive fått barn och visst tusan blev jag tårögd när jag läste om händelserna. Hur skall det här sluta? Helene sittande storbölandes åt ”7th Heaven”???

Doris är här på besök vilket livar upp Skroff som som vanligt gääärna vill leka. Dessvärre vill inte Doris leka med Skroff som hon antagligen tycker är för gåpåig. Skroff tar det dock lite lugnare än vid tidigare besök, min lilltös håller på att bli vuxen!

Jag planterade ju murgröna häromdagen varpå G påpekade att den är giftig vilket jag hade förträngt. Går ju inte att ha giftiga växter där Skroff kommer åt dem så det är bara att vidarebefodra den till mamma (murgrönan, inte Skroff!) och stoppa ner något annat i stället.
Alltså blev det en ny vända till Blomsterlandet som tjänat storkovan på mig de senaste veckorna.
Klätterhortensia, lite mer vintergröna och så något onämnbart till den gula krukan jag köpte på Netto – den var ju just gul och hamnade därför hastigt och lustigt i varukorgen.
Tyckte att det blev lite väl dyrt och när jag kom hem och kikade på kvittot hade de tagit ut för högt pris för både vintergrönan och den namnlösa växten. Kan jag med att gå tillbaks och klaga? Nej, just det, det kan jag inte.
Sedan puttrade jag förbi torget där det visade sig att blomsteraffären hade dels rea och sedan halva priset på alla växter! En fuchsia och två dahlior blev det trots att de nog inte riktigt trivs på min uteplats men jag har alltid varit svag för båda sorterna.
Borde kanske uppdatera mina krukväxter inne också…
Nu är det alltså bara att plantera de nya växterna och f-n ta dem om de inte trivs och frodas! Perennerna hoppas jag ju skall klara sig till nästa år, även de som bor i kruka.

Skroff och jag är alltså anmälda till både rasmästerskapet och agilityläger. Kvar att lösa är boendet på båda platserna. Rasmästerskapet går av stapeln på en herrgård där det finns vandrarhem – men det tar inte emot hundar. Och det är klart att Skroff skall sova hos matte!
Det blir antagligen så att jag puttrar ner lör fm, tittar på utställningen och försöker vara lite social, skippar fina middagen på kvällen och sover över på ett B&B i närheten.
Sen är det agilityn på söndagen där jag hoppas att vi inte gör bort oss (misstänker dock att nerverna kommer att spela oss ett spratt) och sedan styr vi kosan hemåt.

På agilitylägret blir det troligen tältning (klubbstugan om det regnar) och så får jag försöka ta mig någonstans där jag kan duscha. Vad sjutton har inte A kvar sin husvagn för??

Det blir ingen Ölandsresa för mig i år, A och Anne åker och tar med Skroff medan jag är på Island. Lite tråkigt men jag hade nog inte haft råd ändå. Norge får också stå över den här sommaren.
Jag har spanat in en hoppteknikkurs på Alfa hundcenter men får nog hålla i slantarna, det får räcka med lägret och höstens kurser.

Ser man på, nu skiner solen! Dags att plantera klätterhortensian & Co.