Fredag

Baldur har tappat en sko så det blev ingen ridning idag. Lite typiskt, för jag kände först inte alls för att rida och sedan när jag inte kunde så blev jag besviken… Visst är man fånig?
Funderade på att testa att rida litegrann i paddocken, ville testa Anitas hackamore, men sist han hade tappsko och jag gjorde det sade hovslagaren att han hade slitit rätt mycket på sina hovar så jag lät bli.
Pulade omkring i stallet och tänkte träna lite med Leia men så frågade Anita om jag inte ville hänga med till torpet på pick-nick. Jag tycker ju att det känns lite dumt att bara haka på sådär men följde ändå med. När vi började gå så regnade det och inte ville det sluta. Det fick bli tårta inne hos Janne och Eva, jättemysigt! Leia fick sitta i groventren och jag tror att hon inte hittade på bus. Hon skällde emellanåt vilket hördes men inte så mycket. Jag är ganska förhärdad men tycker ju att det är pinsamt inför de andra.
Funderade också på vilket som var pinsammast; att erkänna att min  hund nog kunde gå in i tvättstugan och rota i tvätten eller att hålla tyst, hoppas på det bästa och sedan inse att hon tuggat på både det ena och det andra? Valde att säga att vi nog borde sätta för dit in…
Vi hade en mycket trevlig kväll med god mat, tack snälla Anita för att jag fick haka på!
skönt att man inte behöver vara på helspänn med Leia och barn, nu gjorde det inget att Elsa gick in och lekte med Leia eller att de fick ömsesidiga pussar. Skroff själv tycker ju bara att det är trevligt med barn även om man naturligtvis bör ha uppsikt. Får mig att ytterligare fundera på hur osäkert kort jag vågar satsa på med nästa hund. Jag antar att det finns cairnterriers som inte tycker om barn men det är nog ganska sällsynt. Ytterligare ett + på deras lista.

I morgon är det agilitykurs och sedan Ann Bs 50-årskalas, kul!

Annonser

:-) och :-(

🙂 : -0,8 kg! Det har tuffat på stadigt neråt med mer än 1 kg/v i snitt förutom påskveckan då jag stod still. Känner mig faktiskt lite duktig! Jag är fortfarande tjock men faktiskt inte smällfet längre.
På torsdagar får man äta något extra (antingen så äter man före vägningen för det hinner inte bli fett, bara ligga i magen som extra vikt, eller så äter man det efter vägningen för då är det en vecka kvar till nästa vägning) så jag firade med en cupcake från B & W. För andra smakar de nog sjukt sött men jag gillar dem.
Jag äter fortfarande en hel del mums och hade förmodligen kunnat gå ner fortare om jag lät bli men då tror jag att risken för bakslag är större. Jag måste helt enkelt lära mig att det är ok att äta mums men bara litegrann.

😦 : Brev från FK. Jag har fått en ny handläggare (yippie, har fått minst en per år hittills) som ville påminna om att det är hög tid att inkomma med läkarintyg om jag inte kan ”återgå till arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande” 1 september och det kan jag ju inte.
Frågan är bara om de på PMH och så småningom på FK håller med? Vet att jag har ältat det här hela våren men det är ju en jättestor grej för mig som jag naturligtvis grunnar en hel del på.
Dessvärre är Lotta bortrest och PMH tillfälligt stängt pga flytt men jag tänkte försöka få tag på arbetsterapeut-Åsa som har Gruppen för att höra vad jag skall göra.

Skroff är definitivt inne i en ”period” men just nu ligger hon snällt och sover – ovanpå buren!

Segt

Idag har det varit gruvligt segt. Orkade knappt upp, låg sedan och sov medan jag passade hundarna hos A och puttrade hem igen. Tog mig samman och gick en aktiveringspromenad med Skroff. Lite upplet, kontaktövningar, leta godis, stå-sitt-ligg kvar och så inkallning naturligtvis samt sändande/dirigering  till diverse föremål.
Hon är i någon ”period” för tillfället, väldigt disträ och nosar efter vilt även om hon inte sticker. Skall vi träna så är hon ganska ofokuserad så vi får se hur det går på agilitykursen på lördag.
Jag har börjat gradera dagarna och vad vi gör, något som jag gjorde ett tag med Mulen. En dag när vi gjort något extra som varit på kurs eller spårat är +, en dag när vi bara har slappat är – och en dag när vi aktiverat oss halvhjärtat blir 0. Idag var det tack vare aktiveringspromenaden alltså en 0:a.
Det är ju lite löjligt men jag skärper till mig lite mer då och jag tror att en del av Skroffs ”period” beror på att vi varit slappa sista tiden.

Grupp i morgon=lär inte somna i kväll heller.

Trött!

Eftersom jag skulle till Gruppen idag så somnade jag inte förrän halv fem i morse… Det går ju inte i längden, i synnerhet som jag inte funkar öht när jag inte får sova ordentligt.
Hann dit i stista minuten och väl där var det rätt ok. Det blev ingen krokodil till Anne för jag pillade upp den hela tiden och bytte pärlor och när jag skulle brodera i stället så blev det fel hela tiden. Bajs!

Hem till A och befriade valphunden & Co. Skroff rymmer hela tiden nu, hon får bara vara på framsidan men idag hittade jag halva Skroff utanför/under stängslet vid vägen. Dum-Skroff!
Åkte sedan och tog de där spåren jag lade i går vid Högäset. Det var tre ganska korta, i sig lätta spår men eftersom de hade legat ett dygn drygt var det ju lite svårare. Lite för svårt för Skroff visade det sig, hon är definitivt inte en naturbegåvning som Kalle utan hon spårade mitten på första spåret och bara sporadiskt i de andra. Det fick bli ett slags upplet i stället där hon fick hitta slutet/belöningen.

Vidare till stallet där jag först lade ytterligare ett spår för att hon skulle få en bra minnesbild också. Tog hand om Bästhästen och red lite i paddocken, det går bättre med nosgrimman än med det bettlösa men han går ju inte alls lika bra som med bettet.
Sedan var det Skroffs tur igen, först gick vi en promenad där hon hittade en fin pinne som hon sprang omkring med. Trodde jag, tills jag insåg att hon verkade lite väl förtjust i den där ”pinnen” och granskade den noggrannare. Den hade tänder och när jag lyckats lura ut den ur Skroffs mun insåg jag att det var ett kranium av något slag. Ääärk!
Spåret gick sådär, hon tog det med en gång och tuffade på men utan självförtroende, antagligen var det väl heller inte lika kul utan blod och klöv. Tappade bort sig på ett ställe, ringade och kom rätt och hittade slutet. blev hon däremot mycket lycklig och sprang omkring med snusburken i munnen en stund innan jag fick hjälpa henne att öppna den för att komma åt innehållet.

Och inte fick jag tillbaks på skatten i år heller :-(.

Härlig dag

Efter en seg början på helgen (jag låg mest och sov hela lördagen) så tog den sig på söndagen. Upp i lagom tid och träffade Lilla L och så puttrade vi iväg till idylliska Högäset där Anne väntade. Högäset är en jaktgård(?) som ligger sjukt fint nära A i Härryda med fina spårmarken omkring.
Dessvärre var Anne tvungen att lotsa oss dit via telefon (vad gjorde man utan mobilen?!), jag trodde att jag hittade men surprise, det gjorde jag alltså inte.
Vi lade spåren och sedan var det naturligtvis dags för fika och tjejsnack, A vägrade att vara med fruntimren och spåra idag.
Kalle var först ut och fixade sitt spår fint. Under tiden tränade jag lite med Skroff och gjorde misstaget att ha henne lös. Vips så försvann hon iväg i Annes spår och verkade helt döv när jag ropade. Undrar just vad Kalle hade sagt om hon kommit kutandes mitt i hans spår… Fick stopp på henne och sedan tränade vi ”stanna” med långlina och burkmat.
Sedan var det Skroffs tur, Lilla L hade lagt ett alldeles lagom spår. Vid påsläppet blev jag lite irriterad över att min hund inte kan vara still när man sätter på selen, vi får helt klart träna mer på det. Upptäckte dock sedan när hon fortsatte att hoppa omkring att hon stod mitt i en myrstig… Gör ju inte precis att hon får ett positivare intryck av selen.
Skroff tuffade på, hon tyckte att det var jättekul att spåra efter ett långt vinteruppehåll. Hon gick fel på ett ställe men jobbade sig tillbaks till spåret även om hon var tvungen att försöka hälsa på Lilla L några gånger.
Jag är jättenöjd med min Skroffa, dags för anlagsprov snart tror jag. Har ju egentligen inget att förlora mer än en ful rad på SKK Hunddata ;-).
Det roligaste är dock att hon är så glad och verkligen gillar att spåra. Har nog aldrig sett en så positiv hund! Och när hon hittade klöven blev hon överlycklig och sprang sedan och visade den för oss allihop.
Chicka fixade sitt spår fint med, jag hade lagt det och det var ju tur att jag hade snitslat tätt för jag tänkte som vanligt att ”här har jag inte gått, hon måste ha vindat/genat och gå i bakspår” men det gjorde hon alltså inte.
Sist ut var Beyla som också tog sitt spår bra trots Annes ”tappade” snorpapper.
Passade på att lägga några korta spår som får ligga tills i morgon så tar Skroffan och jag dem efter att vi har passat valphunden.
Mer fika med besök av A och hundarna och sedan var det dags att dra hemåt.
Eller ja, Lilla L släppte mig vid bilen och så puttrade Skroff och jag ut till stallet där vi hade en trevlig eftermiddag med mer fika och allmänt pyssel.
Till sist blev det en lugn tur på Bästhästen tillsammans med Agnetha och Tigge. Hade egentligen tänkt rida i paddocken men den dammade så förskräckligt så jag avstod.
Vi har ju ridit Baldur på bettlöst ett tag vilken funkar finemang i skogen (förutom att han har kommit på att det är lättare att käka gräs när han egentligen inte får) men i dressyren stämmer det inte riktigt. Får nog ta en Suss-lektion och se om vi får ordning på det, annars får han väl stå ut med bett när vi tränar.
På hemvägen märkte jag att Skroff hade snudd på panik bak i buren, hon gnällde och krafsade på burgallret. Högst ovanligt eftersom hon brukar ligga och sova men jag valde att inte stanna utan skyndade mig hem i stället. Stackars Skroff hann knappt ut till närmsta gräsplätt förrän hon satte sig med diarré :-(.
Fy vad dåligt samvete jag fick som inte rastade henne i stallet som jag brukar göra innan jag åker hem!
Nu har hon dock legat och sovit hela kvällen så magen verkar ha lugnat sig.

Fullt upp i morgon, först Gruppen (och ja, det blir pyssel med pärlor!), sedan Affepassning och till sist stallet.
När jag verkligen tänker på hur det är att vara i Gruppen så känns det ok, det är ju inte så hemskt, men jag går hela dagen innan omkring med en ”hemsk-känsla”, det gnager på en.
Så från lör kväll till tors em är jag ganska körd, mår faktiskt som bäst när jag är där eller i slutet på veckan när det är avlägset.
Det är helt enkelt inte hållbart i längden.
Länk till pärlpyssel

Aprilväder

I går var det verkligen aprilväder. Var ute på en tur på Baldur och det var omväxlande hagel, regn och solsken. Annars så tycker jag att våren verkar vara på god väg, det spirar lite varstans och hästarna får gå på vallen och få i sig lite gräs. I ärlighetens namn är det väl mest fjolårsgräs där men lite grönt finns det allt.

Förkylningen är lite bättre men det värker fortfarande i bihålorna och så är det den förbaskade hostan. *Mutter.*

Det har varit rehabgrupp och nu är krokodilen färdig. Den behåller jag själv men har lovat anne att göra en till. Det är ok med Gruppen, trevliga människor och så där och i synnerhet en person är väldigt trevlig att prata med, när h*n är där så får h*n igång oss allihop. Vi pratar om allt möjligt inklusive det här att inte vara riktigt klok och vad det för med sig.
Jag tror faktiskt att jag är den som mest har accepterat att this is life, nu vet jag ju inte vad de andra har för diagnoser och prognoser men tex tycker jag inte att det är ett dugg pinsamt att säga till folk varför jag är som jag är vilket jag tror att de andra gör.
Men det ÄR jobbigt att gå dit. Nojjar innan och är helt slut efteråt, tur att det inte är oftare. Jag tycker att det är tillräckligt jobbigt att sitta där och pyssla och dessutom vara social även om det väl inte är ett krav.
Skulle jag vilja sitta och stirra in i väggen och inte säga ett knyst så vore det nog ok.
Vi går där av lite olika skäl; allihop mår vi ju dåligt på ett eller annat sätt men för en del är det ett första steg ¨på väg ut i arbetslivet, för en del är det för att PMH skall få ett bättre underlag för beslut.
Jag nojjar fortfarande för att de skall tycka att det här gick ju skitbra, marsch iväg till AF!

Skroff tuffar på, slalomen går framåt och faktiskt tar hon i stort sett varenda vänster-ingång rätt från olika håll. Vi tränar lite varje dag, har slalomet och däcket uppsatt på uteplatsen.
Och hon har – efter två år – börjat inse att hon skall flytta rumpan vid vänstersvängar i fria följet, jippie.

Passade förresten Paffen häromdan. Han fick levereras till stallet, han har ju visserligen varit där ett antal gånger men det är fortfarande spännande. Den här gången såg han tex en KATT! Hälsade på Farbror Tyson (äldre golden som bor på gården) vilken han tyckte var lite läskig i början och så fick han följa med på promenad med Skroffan, Tyson, hästen Thor (spännande han också!) och deras matte.
Efter att ha lekt lite med Leia så kan jag ju säga att det var någon som däckade när vi kom hem, i synnerhet som han hade varit hos veterinären innan stallet.
Paffen och Leia leker ganska bra nu, de kan sitta och smågnaga på samma mjukisdjur utan att bli osams. De har också dragkamp, i början vann alltid Skroff med bättre teknik men nu väger hennes 8 kg för lätt och hon kanar oftast på magen…

-0,6 den här veckan. Inte så mycket men totalt drygt 14 kg! Kan tänka mig att det börjar gå lite trögare nu, att de lättaste kilona är borta. Det tråkiga är att jag inte kan se skillnaden själv, visst sitter kläderna lite lösare men jag tycker fortfarande att jag är fet som en gris.

Agilitykurs

Det är ju en gång för alla så att jag nojjar för nya saker och agilitykursen var naturligtvis inget undantag. Visserligen känner jag instruktören och det var på PBK som jag räknar som min hemmaklubb men givetvis så är både Skroffan och jag alldeles för dåliga och bla bla bla.
Det hjälpte inte att Sissi sade att vi var väl kvalificerade, nej, vi kanske borde gå nybörjarkurs.
Men jag borde lita på min Skroffa!! Det var en alldeles lagom kurs, lite knepigheter men inte för svårt. Skroff var jätteduktig och hade fart (vilket hon ju iofs brukar ha, vad hon än gör) och nu börjar man se lite hindersug ”på riktigt”.
Det roliga var att hon sög lite framåt i slalomet också vilket visserligen ledde till en missad port här och var men äntligen har jag fått en hund som inte hatar slalom!
Var lite osäker på om hon skulle tröttna, vi har kört slalom nästan varje dag sista tiden.
Hade Skroff bara haft en mindre klantig matte så hade det varit toppen, nu är jag för långsam samtidigt som Skroff är för orutinerad för att kunna lösa saker själv.
Gaston kunde ju springa en bana med förbundna ögon, visserligen gällde det att hänga med där också men när jag tog över honom hade han ju redan massa erfarenhet och fixade det mesta själv.
Men övning ger färdighet!
Jag är så nöjd med min Skroffa så det är löljligt. Inte för att jag älskar henne mer än Raskva och Ilona men nu har jag hittat min träningskompis 🙂 .
Man kan ju fundera över varför jag ens tänker på att skaffa en annan ras än en cairn till när jag nu har hittat min ras.

Stannade till vid Allum där jag sprang på diverse folk (jag springer alltid på folk på Allum) och köpte mat.
Vidare till stallet där vi spenderade ganska många timmar med att fika, rida, snacka och drälla omkring i största allmänhet.
Baldur verkar fortfarande besvärad av munnen men han äter i alla fall. Vi har fått låna ett bettlöst träns av Findur och han går hyfsat med det men jag får honom inte i form. Det gäller väl helt enkelt att rida bättre med sitsen när jag inte har något bett att feppla med.

Så måste jag ju gnälla lite också. Förkylningen är bättre men öronen och bihålorna är helt igentäppta = dålig hörsel och skallebank. Det är väl för tidigt för att vara bihåleinflammation antar jag men jag hade definitivt inte tackat nej till något avsvällande, naturmedicinen Anne köpte hjälpte inte ett skit.

Och jo, det blev -1 kg denna veckan också trots diverse slarv när jag bodde hos A :-). Jag lyckades att inte hemfalla åt att ”jag är sjuk så då kan man få äta mums” utan höll mig hyfsat.
Hoppas, hoppas, hoppas att jag orkar fortsätta hela vägen.