Kallt!

Burr, idag har det varit riktigt kyligt. Jag plockade fram vinterjackan och blev lite sorgsen för sist jag använde den hade jag fortfarande både Ludd och Mulen kvar. Godisarna som ligger och skramlar i fickan var inte avsedda för Leia utan till mina Gammeltanter. Det är klart att jag är glad och tacksam över Leia men de senaste dagarna har sorgen efter Raskva hunnit ikapp. Jag har nästan inte saknat henne innan men nu är det ett tomt hål efter henne. Nu saknar jag min lilla Luddskalle och alla fina stunder vi hade tillsammans. Även om hon nog mest gjorde sig känd för sitt skällande så var hon en fantastisk hund, jag kommer aldrig att få någon som henne igen.
Jag skall försöka fånga dagen (ha ha) och njuta av min Skroffa här och nu i stället för att antingen planera för nästa hund eller gräva ner mig i minnena efter Ludd och Mulen.

Idag har jag ridit Ösp, min framtida medryttarhäst. Ösp är trevlig men så liten när man är van vid store Baldur. Förlåt Britta men först var det som att sitta på en åsna (Ösp har långa söta öron och ett trippande steg). Nina och jag var ute på en lugn klätterrunda så jag lär ha träningsvärk i morgon, förutom turen på Solfari häromveckan så har jag inte ridit sedan slutet på juni. Det skall nog bli bra med Ösp men det är klart att jag kommer att sakna Baldur. Det är fortfarande oklart när han åker, Pia bygger på stallet så än så länge står han kvar.

Skroff var i veckan ute och åkte buss och spårvagn för första gången eftersom bilen var på service. Som den coola hund hon är tog hon det med ro, hon var bara lite fundersam över högtalarrösten. Bilen uppförde sig för övrigt bättre än Skroff i motsvarande situation, den passerade utan problem förutom att de faktiskt upptäckte ett fel på växellådan. Hurra! Förra gången hittade de ju inget problem men nu var det en växelstång(?) som behövde bytas. Det går förstås på garantin, fattas bara annat när det har varit strul sedan jag fick bilen.
På måndag skall Skroff till veterinären och dra ut sin mjölktand, efter att ha hört runt med olika uppfödare och veterinärer tror jag att det är bäst att den tas väck. Den sitter så nära den permanenta huggtanden att det blir besvär och jag tror att Skroff känner lite obehag, när man kampar med henne så biter hon mest med andra halvan av munnen. Typiskt, varenda gång jag tror att det skall bli en slant över på kontot så kommer det något liknande och så är jag pank igen.

Annonser

”Djurpratare”

Jag gör väl ett nytt försök att skriva om Leias och Baldurs upplevelser i går.

I går var alltså Leia och Baldur med på en kurs för djurpratare. De fick prata med varsin elev och sedan summerades vad de hade sagt. Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag skall tro om det hela, visst stämde en del saker men det fanns också saker jag kände mig tveksam till. Jag är dock övertygad om att djurtolkarna själva är övertygade och att de inte är ute efter att blåsa folk. Ingen av dem fick veta mer om djuren än deras namn, ålder och att jag var matte respektive fodervärd. De visste INTE namnen i förväg och har alltså inte haft chans till efterforskningar.
Nedan kommer vad Leia och Baldur har förmedlat samt mina kommentarer.
Baldur:
En trygg häst men lite långsam.
Komm: Ja, TRYGG är verkligen ett ord som stämmer på B. så där har hon helt rätt och så värst snabb är han ju inte.
Kärleksfull och medialt öppen, enligt tolken så har han nästan svårt att avskärma sig. Något ställe i hagen som han inte tycker om, gammalt ställe.
Det kan jag inte säga något om, helt utanför min sfär. Dock ligger det ett torp precis utanför sommarhagen där många säger att det spökar.
Gillar inte höga ljud.
Vilken häst gör det? Men det är inget som märks, B. har aldrig visat att han ogillar höga ljud.
Lite vingligt i bakbenen.
B. har inga uppenbara problem med bakbenen även om han nyligen har tagit av bakskorna. Däremot säger han inte ett dugg om hovbölden och att han har ont i frambenen vilket jag tycker är anmärkningsvärt med tanke på att han har varit halt i över tre månader.
Känner sig inte gammal, bara en gammal själ. Säger flera gånger att han är inte så mycket för att skämta till det.
Jaha. Tja, om någon av hästarna i stallet har en ”gammal själ” så är det nog B men jag är tveksam.
Nöjd med det mesta men ogillar riktigt små barn.
De andra menade genast att det var Pias barn han inte var så förtjust i. Det är dock något som han aldrig har visat. Anmärkningsvärt att han är ”nöjd” när han har stått inne mer eller mindre i tre månader och nyss genomgått två veckors boxvila. Borde han inte nämna att han har tråkigt, vilket märks på honom när man pysslar med honom?
Vill stanna kvar på gården.
Det här fick mig att hajja till. Tolken undrade om det varit tal om en flytt och det har det ju. B. vill alltså stanna på gården och inte flytta. 
Tolken får en känsla att man skulle kunna gå med hästen som med en hund. Hästen följer dig vart du än går. Gillar bra ledarskap.
Stämmer helt. Man kan ha B. lös och han följer efter, något vi ibland har tränat på. Han respekterar en också mycket bättre när man är klar och tydlig i sitt ledarskap (vilket kanske är självklart).
Visar en olycka vid mulen.
Han har skadat mulen en gång, eller menar han ögonskadan? (Han fick en pinne i ögat som ung och har efter det nedsatt syn på det ögat.)
Grön vid hjärtchakrat. Vit vid ländryggen.
Alla tolkarna talade om auror och chakran vilket för mig känns flummigt. Baldurs gröna aura tydde i alla fall på att han var en kärleksfull häst, jag missade att fråga vad det vita stod för.

Leia fick träffa en annan tolk och jag var med hela tiden.
Leia:
Grönt vid huvudet. En kärleksfull hund.
Det är ju lite skojigt att båda mina djur beskrivs som kärleksfulla. Själv vet jag inte riktigt om det är rätt ord för Leia, det är inte direkt en benämning jag skulle kommit på för att beskriva henne.
Glad. Rastlös, Ivrig. Vill att det skall hända saker hela tiden. Lekfull, Nyfiken.
Japp, stämmer på pricken. Det är dock något som vem som helst med lite hunderfarenhet skulle kunnat säga om Leia efter att ha tillbringat en stund med henne. Medan sessionen pågick så Skroffade hon runt i omklädningsrummet och försökte hitta på olika saker att göra. Hon sökte också kontakt både med mig och tolken flera gånger.
Mår bra.
Ja, såvitt jag vet mår Leia bra och har inte ont någonstans. Jag har heller inte känslan av att något skulle vara fel.
Gillar att kela.
Nja. Jag uppfattar det mer som att L vill ha uppmärksamhet, inte att hon är så kelig. Däremot sökte hon som sagt kontakt flera gånger och ”uppmanade” till att bli kliad. Av hennes uppträdande i går fick man alltså uppfattningen att hon är keligare än hon är.
Skoj att vara med här ute i stallet. Mycket att titta på, spännande.
Stämmer, Leia trivs i stallet. Men vilken valp (förutom Mulen) hade inte tyckt att det var kul att fjanta runt i stallet?
3 syskon. Saknar dem men trivs bra med matte.
Japp, Leia har tre syskon och det är väl sannolikt att hon saknar dem. Däremot säger hon inget om Ludd och Mulen eller att hon saknar dem. Hon säger heller inget om tervarna.
Tycker om maten, matglad.
Stämmer.
Berättar om promenader i skog vid en bäck som hon gillar.
Vi går ofta i skogen men inte vid en bäck. Däremot gillar hon att plaska i stora vattenpölar.
Berättar om en flätad (trä)korg med en blå madrass som hon tycker om.
Leia har ingen flätad korg men en blå dyna. Den är hon dock inte så förtjust i.
Berättar om ljus och stjärnor som hon tycker om.
Inget jag kan relatera till.
Säger vid flera tillfällen att nu har hon inte tid mer, vill hitta på något annat.
Leia var fullt upptagen med andra saker hela tiden. Att hon är okoncentrerad stämmer. Däremot tycker jag att det borde märkas att hon kommunicerar med djurtolken vilket det inte gör.
Kliar mycket, skönt att bli kliad.
Leia var osedvanligt ”kliig” efter trimningen. Att hon tyckte om att bli kliad gick inte att ta miste på eftersom hon flera gånger själv sökte kontakt och uppenbart ville bli kliad.
Kliar i tänderna.
Tja, L låg bland annat och tuggade på sitt koppel och försökte sätta i sig ett par skor under sessionen.
Gillar tennisbollar. Visar hur hon springer fram och tillbaka när matte kastar bollen.
Leia gillar bollar men jag kastar dem inte så mycket utan vi kampar med dem. Hon har nästan inga tennisbollar utan ”hundgummibollar” med snören. Det är dock inte hennes favoritleksaker, hon ÄLSKAR sina mjukdjur.
Roligt att busa med matte. Vill vara med på allt. Blir lätt uttråkad. Gillar att hålla på med bus.
Stämmer, men vilken valp gillar inte att hålla på med bus?

Sammanfattning: Både Baldur och Leia ”säger” saker som stämmer men också sådant som inte stämmer allt. Det som framkom från Leia skulle vem som helst kunnat säga efter att ha träffat henne.
Jag tycker ju att Baldur borde ha talat om att han har ont i höger fram och att han saknar att få vara ute och att få vara med sina kompisar. Leia borde väl vara sprickfärdig över trimningskursen och annat som händer i hennes liv men i stället fick jag en beskrivning om hur hon ÄR, inte vad hon tänker.
Djurtolkarna träffade också kaninen Stampe samt hästarna Solis och Thor. Vissa saker stämde medan andra inte stämde alls. En del var riktiga lågoddsare som att Stampe gillar morötter och Solis tycker om vårgräs.
Det mesta går att tolka lite som man vill, tex tyckte Rita som verkligen tror på detta att Stampes och Solis berättelser stämde på pricken medan jag tyckte att en del inte stämde alls. Det hänger alltså mycket på hur man tolkar tolkens visioner. Jag känner mig fortfarande inte övertygad.
Leia var det enda djuret som inte hade ont någonstans eller andra fysiska problem.

Skitblogg

Äh, vad fasen, jag hade skrivit ett lååångt inlägg om djurpratarna idag och så försvann alltihop när jag skulle publicera det.
Får väl göra om det i morgon igen.
Ett GRATTIS till Ann B och Figo som klarade appellen i sök idag!

Trimkurs

Idag var det alltså trimkurs för mig och Pyret och jaa, man kan ju inte säga att Leia visade sig från sin väluppfostrade sida. Hon klargjorde med all tydlighet att hon definitvt inte tänkte stå stilla och bli kammad, än mindre ryckt. Jag fick stå där och skämmas för min ohanterade hund och fick det välmenande rådet att titta på Cesar Milan för där kunde jag lära mig en del, så här kunde jag ju inte ha det. Jag såg fasan som stod skriven över de andras ansikten och dessutom deras förvåning när det framkom att det här inte var min första hund utan den tredje… Men faktum är att både Ludd och Mulen lät sig hanteras utan problem. Ludd skrek visserligen i högan sky när man klippte klorna men hon satt still i alla fall.
Förmodligen trodde de att jag inte hanterat Leia överhuvudtaget. ”Hon blir ju dödsförskräckt när hon inte vet vad som händer.” Leia var inte dödsförskräckt, Leia var ARG. Det är klart att vi får träna på det här men hon brukar faktiskt uppföra sig hyfsat. Jag undrar om de trodde mig när jag sade att klorna kunde vi klippa hemma för det är aldrig några problem. Förutom att Pyrets nos har en viss förmåga att komma mellan klotången och klorna så är det faktiskt plättlätt att klippa Pyreklor.
Nåväl, Leia fick i alla fall beröm för att hon är snygg (förutom svansen då)och en trevlig hund. Något positivt var de väl tvugna att säga. Att säga att Leia är fin är annars att ta i för tillfället, efter mattes klåparaktiga försök så är hon trots proffsens insatser fortfarande något ojämn och har definitivt sett bättre dagar pälsmässigt sett.
För att trösta mig över mitt misslyckade hundägande var jag tvungen att stanna på vägen hem och köpa en STOR påse godis som jag har smäckt i mig med följden att jag nu mår illa. Nåja, mitt snedryckta Pyre ligger nu sött och sover och är som alltid världens bästa hund.

För övrigt var vi hemma hos mamma i veckan och Pyret gjorde sitt bästa för att anfalla mammas fötter. Jag vet inte varför men just mammas fötter verkar vara obeskrivligt frestande för mina fötter biter hon då inte i. Dessutom skuttade hon omkring och var rent allmänt glad-busig vilket fick min mamma att undra om jag inte hade sett på ”den där gubben i tv”. Det var inte Cesar den här gången utan han med stackelhalsbandet. Riktigt hur ett stackel skulle hjälpa mot att Skroff springer omkring och busar vet jag inte men på tv är ju allt möjligt.

I morgon skall vi vara med på hundkommunikationskurs, får väl se vad som händer.

Fredag

I dag har det varit fullt upp igen. Eller ja, fullt upp för att vara en Helene-dag där det vanligtvis ryms både middagslur och lässtund.
Jag började med att köra mamma till Centralen där hon skulle bli upplockad för vidare transport till Stockholm. Det värsta är att jag skall möta henne där på söndag igen och jag har inte en aning om hur man hittar dit (jag har ju bara bott i den här stan i 35 år).
Tuffade vidare till Kallebäck där jag skulle träffa Anne. Kom dit och ingen Anne eller Kundvagn så långt ögat nådde för hon hade åkt hem till A.
Tränade lite med Skroff, hon kan gungan helt själv nu även om jag fortfarande slänger in ett ”stanna” längst upp som förstärkning. Återstår att se hur väl hon har fattat att hon faktiskt skall stanna/ligga längst ut när jag står längre bort. Vi tränade lite på sitt/ligg kvar, däcket och ”framåt” också men mest lattjade vi med bollen och busade.
Fick kontakt med Anne igen och vi bestämde oss för att ses på Soya Sushi i Mölnlycke. (Jag körde bara fel EN gång på vägen dit). Nackdelen med att ha det som mer eller mindre sitt sushi-stamställe är att alla andra ställen verkar sunkiga. Soya Sushi är fräscht och ffa har de god sushi.
Sen var det dags för en tur till Baldur. Tyvärr regnade det idag så han kunde inte vara ute. Han haltar fortfarande, jag sprang med honom på gårdsplanen och det såg inte bra ut alls. Klart att man oroar sig men jag har intalat mig själv att nu när jag har sagt upp honom måste jag släppa de bitarna. Vet inte när han flyttar hem till Pia, jag borde ta itu med att dela upp alla våra saker.
I morgon är det dags för trimningskursen, huvva.

Sök-Skroffan

Idag har Skroffan tränat sök! Jag hade nästan lagt de planerna på hyllan men när ändå Anne och Ann körde så kunde ju Skroff också få testa. Några lätta dyk-upper (vilket inte är det lättaste att få till med en liten Skroffa, jag fick lyfta upp henne så att hon skulle se ordentligt) eller ljud och jisses vilken fart det blev! Hon tyckte helt klart att detta var jättekul och när terrängen var lite jobbig lade hon in turbo-terrierväxeln. Precis det jag ville se! Hon kikade också runt efter avslutat pass, kanske fanns det fler skojiga figgar i skogen?
Hon fattade snabbt i alla fall så nu känns det som om vi skall ta och satsa på det här. Givetvis fattar jag att vi inte kan nå långt inom söket men det vore ju kul om hon kunde starta appellen iaf.
Vi hade en riktigt trevlig dag ute i skogen med både gulaschsoppa och fika. Jag blev lite småsorgsen för Ann B hade med sig en väns 15-åriga bc och hon påminde mycket om Raskva som hon var den sista tiden, samma rörelsemönster och sätt. Jag kunde ju haft kvar min Ludd fortfarande men jag känner ändå att jag gjorde rätt. Lille-ludden förtjänade att få vila och sluta kämpa.

Var sedan hos Baldur och äääntligen får han gå ute igen. Inte i blöta eller om det regnar men vid fint väder i alla fall. Måste vara superskönt för honom att få gå ute och pilla i det gräs som finns i vinterhagen. (Fick ett mess senare på kvällen, då hade Solfari och Baldur gått igenom staketet och tagit sig in i den avspärrade delen av hagen där de egentligen inte får vara förrän de är avsmaskade. Bus-Baldur på nya hyss, han hade uppenbarligen haft skitkul och ville inte alls bli infångad efteråt.)

På kvällen fick Skroff ett kort agilitypass vilket låter värre än det var. Lisa hade med sig sina hopphinder och de går även att använda som slalom. Pyret  fick göra nybörjarövningar på slalomet och det gick jättebra. Lika glad varje gång man kastar bollen även om snöret som bollen sitter fast i är roligare än själva bollen. Sen fick hon passivitetsträna medan Beyla och Chicka tränade och även det gick över förväntan. Hon lär sig, lilla fröken!
Just nu är jag alltså MYCKET nöjd med mitt lilla Pyre.

Trim-tankar

Med en knapp vecka kvar till trimkursen kom jag på att det kanske skulle vara lämpligt att träna Leia lite att trimmas, det är ju ett tag sedan. Och hoppsan! det var inte en dag för tidigt. Sjumånaders-Leia var en helt annan sak att pilla med än Fyramånaders-Leia. Jisses, vi kommer att få skämmas på lördag för Pyret hoppar, skuttar, morrar och knorrar i största allmänhet när jag kammar och gör små trimningsförsök. Min snälla lilla valp har blivit en bråkig tonårs-terrier!
Återstår att se hur det går på lördag, klantig matte + bångstyrig Leia bådar inte alltför gott. Det går visserligen att lämna in kräket för trimning men uppföra sig måste hon ju i vilket fall.