Jag är kär

Jag är kär! Ja, inte kär i en karl utan i en hund naturligtvis.
Var idag på PBK med lilla L och träffade en lapsk vallhund som tävlade ettan. Jättetrevlig tik som dessutom gick kanon i lydnaden. Så nu är jag mer eller mindre tillbaka på ruta 1, dvs jag är inne på en lapsk igen. Utseendemässigt har jag ju alltid varit såld på rasen och nu när jag träffat flera så… ja, de känns bara mer och mer rätt. Dessutom har de jag har träffat varit TYSTA, till skillnad från de islänningar man stöter på här och var (och nu menra jag inte bara min egen).
Har varit lite orolig att de kanske är lite egensinniga och inte samarbetsvilliga men allt beror ju på vad man jämför med. Är man van vid en envis Mule så är förmodligen en lapsk ett under av lydnad och tjänstvillighet. För övrigt sägs ju även islandshundar vara envisa och egensinniga. Vet inte om Raskva är ett undantag men jag har alltid sett henne som en ”lätt” hund även om käften ständigt glappar.
Vi får väl se vad det blir till slut.

Nu är det dags för lite gnäll. Tandfan i överkäken har börjat strula igen. Så går det när man försöker vara positiv och tänka att saker ordnar sig. Bara att inse att det är dags att slå tandläkaren en pling och laga om eländet. Frågan är om jag skall satsa på den där stötdämparen som tandläkaren föreslog eller köra på en rotfyllning med en ngång. Eländes elände!

Funderingar

Idag har jag varit hos läkaren. Det har varit ett jädrans rännande till vårdcentralen och PMH på sista tiden men äntligen händer det något. Efter 20 år så blir jag ordentligt utredd:-). Inte för att jag tror att det gör så stor skillnad i slutänden men det kan väl alltid vara bra att ha en ”etikett” på sitt dåligmående att slänga i ansiktet på folk som tror att man är lat (Hej min före detta handläggare på försäkringskassan!) eller att det bara är att ”rycka upp sig” alternativt ”ta tag i sitt liv”. Eller att skaffa linser i stället för glasögon som en f.d. kompis tyckte.
Raskva fick vara hos mormor och slafsade glatt i sig risgrynsgröt och diverse annat som mormor hade hemma. Hundarna fick också en konservbruk med tysk bauern-topf (bondgryta) som mormor tyckte verkade tysk och konstig. (Min moster är gift med en tysk man så allt som är konstigt i den familjen beror på att det är tyskt enligt mormor. Fast de är alldeles normala, tyska eller ej. Konstigare då att de bor i Skåne.)
Nu kan man ju fundera lite: kalvgryta=gryta gjord på kalv, fläskgryta=gryta gjord på gris, bondgryta=gryta gjord på??? Ungefär som majsolja, rapsolja, barnolja? Vilket leder oss in på en ärlig fundering Anne och jag hade för ett tag sedan: vad är minkolja gjord av?

Har glott på tv under kvällen vilket också leder till funderingar. Tycker SVT att det är konstigt att de inte har så många tittare? Vad sänder de en fredagkväll? Inför melodifestivalen! Först ska man alltså stå ut med alla dessa uttagningar och sedan ska samtliga utländska bidrag tröskas igenom innan det är dags för själva ESC. Tur att jag inte betalat Tv-licens och slipper våndas över vad mina pengar används till. Och innan någon tänker ringa och skvallra för Radiotjänst i Kiruna så kan jag meddela att Tv-licensen betalas av min allmäna välgörare, nämligen mormor. Skulle de lägga ner Radiotjänst så skulle de anställda förmodligen kunna ta jobb på SÄPO i stället och dessutom göra ett bättre jobb än nuvarande poliser.
Tänkte också på den lille mannen i Snygg naken. Nu har jag bara sett förfjuckarna (Anne- och Heleneord, dvs trailer för ett program) men inte ser han så värst förtroendeingivande ut när det gäller stil och utseende? Men det kanske är vad som behövs, en ganska utseendemässigt-inte-så-slående typ som övertygar en om att man ÄR snygg och duger som man är?

Mulen har idag aktiverat sig själv. Först fick hon sitta och gråta i bilen medan jag tog hand om Baldur. Efter det (tog max 30 min) och en promenad från parkeringen hem till Anne där Mulen ideligen välte så var hon helt utslagen och slocknade i Annes säng. Hur gör ridgebackarna i Afrika där det är varmt jämt? Tillbringar tiden med att välta och aldrig resa sig? När vi kom hem tyckte Mulen att det var tråkigt och beslöt sig för att träna lite. Först tränade hon upplet, dvs hon snokade reda på en badsvamp och diverse andra roliga saker. Sedan hade hon problemlösning, dvs klurade ut hur hon skulle öppna min låda med mensgrejjor. Slutligen ägnade hon sig åt ren och skär massakrering, dvs slet sönder sina fynd. Med andra ord var badrummet fullt med små svampbitar och sönderslitna bindor, som tur var oanvända.
Varför är inte min hund som andra hundar???

Anne har gjort världens miss idag. White Corner återuppstår ikväll med alla gamla polare. Lååång näsa din gamla hårdrockarbrud. Har själv varit medsläpat på ”Wajtan” i min ungdom även om jag bara var en wannabee och ingen äkta hårdrockare.

Sista tiden är det flera kompisar som har misst sina hundar i förtid. Jag får nästan dåligt samvete när jag tittar på mina gamlingar som fortfarande hänger med och inte visar minsta tecken på att lägga av. Jag har haft en oförskämd tur helt enkelt.

Klagomål

Jag har fått klagomål från min kära vän att min nya blogg är ful så nu har jag bytt. Förmodligen är den här lika ful men den funkar i alla fall till skillnad från somliga andras. Men idag borde jag vara snäll för Anne har kommit ännu ett steg på vägen till leg. Apotekare. Nu är det snart bara att lära in hur man går sådär lååångsamt kvar så är hon en tvättäkta pillertrillare.
För övrigt så har vi fått in en ny sorts farmaceupter på apoteket som inte ser ut som klonade små tanter. Dessa ser istället ut som klonade öststatstjejjer med bleka ansikten och axellångt hår. Jag bara undrar hur ALLA som jobbar på apoteket kan se likadana ut? Dessutom så tycks de ha samkört sina scheman så antingen jobbar småtanterna eller så är det axellångt hår-tjejjerna.

Apropå ingenting så läste jag igår om en undersökning som gjorts i USA (var annars?). Man har obducerat de som blivit avrättade med giftinjektion i samband med dödsstraff. Jag trodde ju att detta var ett ”humant” sätt att ta livet av folk på om man nu prompt skall ha dödsstraff men så är inte fallet. Giftinjektionerna består egentligen av tre injektioner: först ett narkosmedel, sedan ett muskelavslappnande och sist ett med kaliumklorid som skall orsaka hjärtstillestånd. Tanken är att sprutorna var och en för sig skall vara dödande. I själva verket så är narkosmedlet ofta inte dödande utan personen vaknar till efter en stund. Kaliuminjektionen är otroligt smärtsam och orsakar ofta brännskador. Det som dödar är det muskelavslappnande medlet som gör att personen inte kan andas utan kvävs till döds, vid medvetande eftersom narkosmedlet redan har slutat verka. Najs.
Det jag tycker är extra läskigt med kaliumet är att det faktiskt är vad Raskva drabbas av om hon inte får sin medicin. Kaliumnivåerna i kroppen stiger vilket orsakar oerhörd smärta och, om de andra organen inte kollapsat innan dess, orsakar slutligen hjärtstillestånd. Inte konstigt att man blir lite sjåpig med lilla Klotskallen emellanåt.

På lördag ska jag och Lilla L iväg till Partille och kika på lydnadstävlingen. Dels så är det några kompisar som skall vara med, dels så ska jag spana på en lapsk vallhund som skall starta ettan. Jag som trodde att jag bestämt mig för en helt annan ras. Atagligen slutar det med att jag blir sittande med något heeelt annat än vad jag svamlat om de sista åren, typ en grönis eller annat lika befängt. (Menar inte att grönisar är befängda i största allmänhet, men med mig passar de inte!)

Stallhelg

I söndags var det min tur att ha hand om stallet, dvs sköta fodringarna samt in- och utsläpp. När man väl har kommit över det jobbiga med att gå upp i ottan och åka iväg med morgonbussen så är det faktiskt ganska mysigt även om Mulen förmodligen inte håller med. Hon vägrade att gå upp vilket innebar att jag fick gå och hämta henne i sängen. Att hon skulle äta sin frukost var bara att glömma. Väl ute upptäckte jag att det regnade och insåg att det var lika bra att vända och hämta Mulens täcke. Med andra ord var det en olycklig Mulflicka som släpades med. Hon blev lite gladare när vi var i stallet och hon kunde snoka runt i hagen medan jag mockade å andra sidan blev hon desto ledsnare när hon blev instängd i en box medan jag släppte ut hästarna. Det räcker med en senil islandshund som luddar omkring här och var, det behövs inte en brun odåga dessutom. Hann åka hem och torka innan det var dags för eftermiddagsskiftet. Vid det laget hade vädret slagit om så det blev en härlig kvällstur till golfbanan. Eftersom Britta som jag red med skall ställa upp i distansritt så fick hästarna sig en körare. Stackars Baldur var onekligen rätt trött på slutet men kämpade tappert på.

Igår fick han en slapparedag och fick springa lös i paddocken. Han har lite problem med traven i vänstervarvet så vi jobbade en del på det.
För övrigt så har jag varit skittrött och bara sovit när jag inte har varit i stallet.
Idag var det dock dags för läkarbesök på vårdcentralen där de givetvis inte hade fått in mina provresultat. Bara att ta nya med andra ord. Nu är jag ju inte rädd för nålar och sprutor som Anne så det gör inte så mycket men det hade ju varit bra att slippa vänta ännu längre för att få de nya resultaten. (Faktum är att jag faktiskt tyckte det var kul att ta blodprov när jag var liten…)

Smeknamn

Kärt barn har många namn sägs det ju men det vete sjutton om mina senaste smeknamn är särskilt positiva. Förutom Hu (man säger ”hu” när man ser mig) och Häxmästaren har ju Krok-Lollo så snällt gett Anne och mig epitetet Toktanterna (eftersom Anne har toktervar). Jag är visserligen den kloka toktanten (har inga tervar) men ändå. Det allra senaste kommer från A: Hell mom. Detta för att han kallar Ludd för ”den lille gule djävulshunden från Hades” (vilket beror på att hon skäller så förbaskat). Ludds senaste smeknamn är annars Juden vilket inte har ett dugg med antisemitism att göra. Det är helt enkelt så att när man skall messa så blir ”Ludd” ”Jude” på mobilens T9. Eftersom jag inte alltid läser så noga innan jag skickar iväg messet handlar mina meddelanden påfallande ofta om judar…


Idag har jag varit en duktig flicka och hjälpt min mamma. Fixat i hennes trädgård och städat bilen. I ärlighetens namn är det inte SÅ snällt att jag städar hennes bil med tanke på att det är mina hundar som har grisat ner den. Trots skyddskläder så lyckas Mulens barr-hår nästla sig in överallt.
Mulen har hjälpt till genom att tömma mammas papperskorgar vilket inte riktigt var meningen. Mulen älskar nämligen att rota i sopor och att sedan springa omkring med papperskorgen och leka. Svårt att se att den damen snart är 11 år så barnslig som hon är.
Raskva har rännt upp och ner i mammas trappa hela dagen så nu är hon helt slut.
Jag har satt på små bjällror på hennes halsband för att kunna höra var hon är när hon luddar omkring ute, själv hör hon dem uppenbarligen inte. Funkar dock inte så bra, skall nog skaffa en sån där klocka man har på jakthundar. Annars är det ju trevligt med en hund som pinglar lite trivsamt på promenaden.

Långnäsorna har varit deporterade till A idag där de har fnattat omkring på tomten. Nu när A lämnade av dem på väg till jobbet ville Wille inte alls följa med till sin elaka extramatte. Han hoppade ur bilen och viftade inte ens på svansen åt mig utan slängde en rädda-mig-blick på A och ville hoppa in i bilen igen. Kalle såg inte mycket gladare ut han. Det är kul att vara uppskattad…
Wille reagerade dock på Raskvas små bjällror. ”Wow! En katt!” tänkte Wille och blev helt galen i sina försök att lokalisera den förmodade plingande katten. Han blev smått frustrerad av att det inte fanns någon katt i omgivningen.


För övrigt lyckades jag kläcka något ovanligt intelligent idag hos psykologen. Hon frågade hur min relation var till min pappa nuförtiden varpå jag säger ”för tillfället är han död” vilket ju låter rätt korkat även om det är sant.

Dagens Ääärk

Stoppar nu in några gamla bloggar som inte blogg.se ville publicera av någon anledning.

Dagens ärk är faktiskt inte vidrig, hamnar inte ens på 10-i-topp-listan. Det var dock tillräckligt äckligt när det inträffade. Jag hade gjort mig en smörgås med mjukost och upptäckte att jag hade lite ost på handen. Lätt att slicka bort. Trodde jag. Det var bara det att ”osten” var body butter som jag tidigare smörjt in händerna med. Det smakar INTE gott trots att det var Body Shops. Man blev len i hela käften minst sagt. (Inte i stil med snusen i flingorna dock.)


Ett klantarsle är vad jag är. Idag har jag lyckats sparka Mulen i ögat så nu går hon omkring och kniper med det. Naturligtvis var det inte meningen, jag skulle trassla ut mig ur kopplet samtidigt som hon stack fram huvudet och tjoff så hade Mulflickan en sko i ögat. Inte nog med att hon har fått spendera halva dagen i stallet, hon har alltså också blivit misshandlad av sin egen matte. Som tröst fick hon sitta och titta på kaninerna ett tag så att hon blev lite gladare.


Baldur har blivit tandraspad och vaccinerad idag. Det var inga problem men han var bra lullig och det kändes ett tag som om jag skulle få 450 kg islandshäst i knät. Han hade några vassa kanter som Istvan filade ner så nu skall han vara fin i munnen igen.
Typiskt nog så har han tappat en sko (han blev skodd i fredags!), vi hade en jättehärlig tur igår och hade tänkt träna lite idag på förmiddagen men det sket sig. Har försökt få tag på hovslagaren vilket är lättare sagt än gjort. Tacka vet jag hundar som går på sina egna tassar!

Ny blogg

Välkommen till en ny blogg! Blogg.se strulade så mycket så nu testar jag WordPress i stället och hoppas att den funkar bättre. Precis som den gamla handlar den här mest om hundar, lite hästar och så livet i allmänhet.

Den gamla bloggen hittar du här.